”Riv hinder för nyanländas företagande”

Betydligt fler asylsökande än i dag bör relativt snabbt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har därför identifierat några åtgärder som förbättrar deras möjligheter till jobb och företagande, skriver Gunilla Nordlöf, generaldirektör för Tillväxtverket.

 

DEBATT | ARBETSMARKNAD

Sverige behöver kompetens, idéer och utvecklingskraft. Vi behöver locka utländska entreprenörer och företag att etablera sig här. Samtidigt behöver människor som kommer till Sverige bättre möjligheter att försörja sig själva och bidra till samhället.

I dag är processerna inom alla dessa områden så utdragna att det skapar problem för både individer, näringslivet och samhället.

Sverige har ett stort gap mellan utrikes och inrikes föddas sysselsättning, ett av de största i OECD-länderna. Det tar fem till tio år att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Samtidig behövs kompetens och nya invånare för att vända utvecklingen med minskad befolkning på många orter och de problem som det leder till för näringslivet och offentlig service.

Få asylsökande gör praktik eller har ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Endast 494 av totalt 163 000 asylsökande hade ett arbete år 2015. För företagande saknas statistik. Vi kan inte förvänta oss att en stor del av de asylsökande ska kunna etablera sig på en gång på arbetsmarknaden, men betydligt fler än i dag bör rimligtvis kunna göra det.

I en ny studie har Tillväxtverket låtit kartlägga hur gällande lagar och regler ser ut, vad de får för konsekvenser och vilka åtgärder som behövs för att förbättra möjligheterna för asylsökande och nyanländas etablering i näringslivet och på arbetsmarknaden.

Det finns flera hinder i dag. Ett exempel är att asylsökande företagare inte kan byta spår om ansökan avslås. Asylsökande som har varit anställda i fyra månader kan däremot efter ett avslag byta spår och söka arbetstillstånd. Det behövs ett snabbspår för nyanlända företagare men också förändringar av regler och samarbeten mellan fler aktörer.

Här är några viktiga förutsättningar som måste finnas på plats för att skapa fler vägar till arbete och företagande för asylsökande:

  • Det måste vara möjligt att göra ett spårbyte även för dem som drivit företag under tiden som asylsökande.
  • Asylsökande ska kunna ta del av förberedande insatser för företagande tidigt.
  • Det måste bli enklare att få ett undantag från kravet på arbetstillstånd från Migrationsverket. Då kan den asylsökande få ett samordningsnummer från Skatteverket, något som krävs för att starta företag.

Det är av avgörande betydelse att många fler deltar i etableringsfrämjande insatser under tiden som de söker asyl och under de första åren efter uppehållstillstånd. Det spelar ingen roll hur väl anpassade insatserna är om inte tillräckligt många tar del av dem.

Vår studie visar ett svagt resultat av dagens insatser när det gäller etablering på arbetsmarknaden och företagande. Vi vill att nyanlända får möjlighet att ta ansvar för sin egen försörjning tidigare. Då är företagande en väg dit.

Det behövs förberedande insatser för företagande även under tiden som asylsökande. Tillväxtverket kommer att driva på det arbetet. I dag har Migrationsverket inte formellt uppdrag som ska leda till företagande och arbete. Och Arbetsförmedlingen får ett uppdrag först när den asylsökande har fått uppehållstillstånd.

Tillväxtverket vill öppna dörrar och riva barriärer så att fler vågar, vill och kan bli företagare i Sverige. Ett konkurrenskraftigt företagande och en bättre matchning på arbetsmarknaden är avgörande för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.

Gunilla Nordlöf

generaldirektör Tillväxtverket

http://www.svd.se/riv-hinder-for-nyanlandas-foretagande