Innovationsförmåga - ett direkt samband för tillväxt

Nya idéer och innovationer skapas ofta genom att människor med olika bakgrund möts. Utifrån ett sådant antagande bör det vara självklart för de flesta att en ökad mångfald på arbetsplatsen och i det vardagliga livet har potential att främja kreativitet och idéskapande och bidra till stärkt innovationsförmåga. Med det inte sagt att en ökad mångfald per automatik leder till fler innovationer och ökad tillväxt. 

De flesta studier som undersöker integrationens och mångfaldens effekter på innovationsförmågan baserar sig på studier av företag och organisationer. Dessa studier har kunnat visa att mångfalden ger tydligast positiva effekter på kunskapsintensiva arbetsplatser och att tillväxtföretag i större utsträckning än andra framgångsrikt har dragit nytta av mångfalden. De positiva effekterna inkluderar ökad konkurrenskraft, kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet. Eventuella negativa effekter kan också härledas från forskningen, som till exempel ökad risk för konflikter på arbetsplatsen till följd av en ökad heterogenitet. Vissa kan ha svårt att acceptera nya idéer och vara vana att arbeta på ett visst sätt vilket kan skapa konflikter och försämrad sammanhållning på arbetsplatsen. Dessa negativa effekter avtar vanligtvis med tiden och kan dessutom motverkas genom ett medvetet och strategiskt förändringsarbete.

Samtidigt som forskningen visar att effekterna av ökad mångfald i organisationer kan vara både positiva och negativa så innebär samhällsutvecklingen, både ur ett regionalt och globalt perspektiv, att mångfaldsfrågan kommer att bli allt mer angelägen för många företag och organisationer att arbeta aktivt med för att kunna fortsätta konkurrera. Fler och fler produkt- och tjänstemarknader är globala. Produktionsprocesser och värdekedjor berör i växande omfattning flera olika länder och kulturer. Arbetskraft rör sig friare över världen. Den demografiska sammansättningen hos befolkningen förändras. För att konkurrera effektivt och trovärdigt om både kunder och arbetskraft och stärka den egna innovationsförmågan och konkurrenskraften så kommer det sannolikt att bli allt viktigare med exempelvis inkluderande rekryteringsprocesser och främjandet av en öppen och tillåtande attityd vad gäller personer med olika bakgrund och erfarenheter.

Från jordbruk och tillverkning till tjänsteindustri

Skånes näringsliv på 1950-talet kännetecknas av dubbelhet. Å ena sidan råder det under denna period högkonjunktur inom vissa branscher. Å andra sidan påbörjas den strukturomvandling av exempelvis livsmedelsindustrin som pågår ännu idag. Under 1950-talet inleddes vidare en nedgång av antalet fabriker i Skåne. Detta blev särskilt tydligt på den landsbygd där industrin representerades av exempelvis ett enda mejeri, ett tegelbruk etc. När företag fusionerades och driften upphörde saknade många småorter helt industri. Exempelvis stängdes den sista gruvan 1981 (lokaliserad i Bjuvs kommun). 

En annan sektor är textilindustrin, som i princip under 1960-talet försvann från regionen. I Malmö fanns ett av landets ledande textila kluster med företag som MAB och MYA, Malmö Mek., Tricotfabrik (ett dotterföretag till förstnämnda), AB Malmö Strumpfabrik, Albert Keifers Strumpfabrik, AB Thure B. Wiberg, AB Svenska Skinnkläder, Fougstedts Klädes & Konfektions AB, AB Svenska Kappfabriken, AB Cewokappor, Konfektions AB Zober, AB Masterhand, Tornvalls Konfektions AB, AB Malmö Konfektion, AB Korsettfabriken Spirella samt fabriker för tillverkning av hattar, mössor och paraplyer. Även regionens övriga storskaliga tekoindustri - yllefabrikerna i Kristianstad, Furulund och Marieholm, Hälsingborgs Jacquard Väfveri AB, Schlasbergs Konfektionsfabrik i Landskrona, Junex fabriker i Skånes Fagerhult och Lönsboda med flera – är nedlagda. Tekoindustrin i Skåne består idag av några småföretag med specialiserad produktion.

Från 1970- fram till och med 1990-talet genomgår det skånska näringslivet flera kriser. Den kanske mest framträdande rör den stora varvsindustrin. Några exempel: på 1950-0ch 60-talet var varvsverksamheten i Malmö en av de största i världen. Under 1980-talet försvann den civila fartygsproduktionen från Kockums (Å andra sidan: detta skapade utrymme för den radikala stadsförnyelse som skett i Malmö sedan 1990-talet). På 1980-talet kom också Landskrona att drabbas mycket hårt av minskade arbetstillfällen inom sektorn. Det är för övrigt en av de största nedläggningarna av ett enskilt arbetsställe under efterkrigstiden i Sverige.

Fram till 1980-talet kännetecknades näringslivet fortfarande av en relativt låg andel kunskapsintensiv industri. Även om detta långsamt började förändras. Ett uttryck för denna förändring är skapandet av en av Sveriges första teknikparker eller Science Parks (Ideon i Lund) för att förstärka utvecklingen av högteknologiska branscher med forskningsanknytning. Ideon kan sägas vara en innovation i sig, en innovation syftande till att främja utvecklandet av innovationer.

Tjänstesektorn har ökat med ca 10 procent sedan 1980-talet och tillverkningsindustrin minskat med lika mycket när det gäller antalet anställda. Näringslivet förändras under denna period i bemärkelsen att ett antal nya kunskapsintensiva branscher förstärks, såsom Life Science och IKT. I synnerhet sker denna förändring i Malmö och Lund. Att vara innovativ och se nya branscher är emellertid ingenting nytt för regionen.

Arabic Game Jam 

Arabic Game Jam (AGJ) är ett spelutvecklingsevent som drivs inom Media Evolution City, mediebranschernas centrum för innovation och utveckling i Malmö. Bakom verksamheten står medlemsorganisationen Media Evolution, där bl.a. företag inom spelbranschen ingår. Själva eventet marknadsförs i första hand gentemot ungdomar 18-30 år med ett intresse för spelutveckling och kunskaper om arabisk kultur. Inga särskilda förkunskaper krävs, annat än intresse och erfarenhet av datorspel. Målgruppen för produktidéerna som tas fram är den arabisktalande marknaden. Utgångspunkten för konceptet är att bidra till affärsutveckling, socialt ansvarstagande samt att tillgodose framtida rekryteringsbehov.

Ett glapp på spelmarknaden har identifierats inom den arabisktalande världen, där efterfrågan på spel som svarar mot den egna kulturen, litteraturen etc. är stor AGJ är ett sätt att utveckla nya spelkoncept och samtidigt ge unga en lärorik och inspirerande möjlighet att introduceras för spelbranschen som framtida karriärväg. Eventet kan på så sätt bidra till att uppmuntra unga vuxna att söka utbildning och praktik inom spelutveckling.

Även inom företagen syns resultat, genom att nyskapande resultat väckt funderingar på spelkonstruktion och vilka man riktar sig till. På internationell nivå har nätverk med spelutvecklare och communities i arabiska länder börjat växa fram, men ytterligare arbete återstår för att utveckla koncepten vidare och hitta resurser för att ta fram prototyper m.m. Själva konceptet AGJ har väckt intresse i mellanöstern och förhandlingar pågår om att exportera konceptet. Intressant exempel på såväl att Skåne är en del av världen och världen av Skåne. Intressant också för att det är ett exempel på den innovativitet som funnits i regionen när det gäller media.

En innovativ region: exemplet media

Skåne har historiskt även varit innovativt i utvecklingen och introduceringen av nya media. Det var inte Stockholms-Tidningen med start 1898 som var den första svenska lågpristidningen, utan Skånska Dagbladet som startade 10 år tidigare. Och den första socialdemokratiska tidningen i Sverige var Folkviljan i Malmö som startade tre år före Social-Demokraten i Stockholm på 1880-talet. Skåne var, i mitten av 1950-talet, först med reguljär regional tv genom veckomagasinet Sydsvenska Journalen (1955-1958). Även den första föregångaren till den privata lokalradion startade i Skåne 1959 med Skånes Radio Merkur, senare Radio Syd (den så kallade piratradion). Kanske finns här en tradition i regionen – bland annat som ett resultat av att man varit närmare globala strömningar – som idag resulterat i såväl den satsning som gjorts på Malmö Högskola, som de verksamheter som vuxit fram inom mediasektorn – förstådd brett – och som bland annat manifesteras i klusterbildningen Media Evolution.

Samtidigt är tillverkningsindustrin fortfarande stor och flera av de företag som funnits med sedan 1950-talet är fortfarande verksamma, om än under annat namn eller under annat ägande. Livsmedelsindustrin är dock fortfarande mycket viktig för regionen. Ett annat exempel på strukturell omvandling är turismsektorn som under tidsperioden växer som en viktig del av regionens näringsliv och som delvis växer genom att andra branscher försvinner vilket möjliggör att landskapet som resurs kan utnyttjas på ett annat sätt.

Cirka 100 000 företag i Skåne

Totalt finns det i dag drygt 100 000 aktiva företag i Skåne. Ungefär 700 av dessa har mer än 50 anställda. Inom till exempel tillverkningsindustrin, transport- och tjänstesektorerna bedriver många framgångsrik export i Europa och övriga världen. Det finns också flera exempel på företag som en gång inlett sin verksamhet i Skåne och som sedan utvecklats till internationella storföretag, såsom exempelvis Tetra Pak, Gambro, Absolut Company, Sony Ericsson, Findus och Brio. 60 procent av den skandinaviska läkemedelsforskningen, och tillverkningen, finns i Skåne och på Själland i Danmark och för att nå önskade synergieffekter samarbetar dessa företag med forskare och studenter på universitet och högskolor samt med universitetssjukhusen i Öresundsregionen genom plattformen Medicon Valley Academy. Vi kan även konstatera att Skånes näringsliv är relativt diversifierat och idag inte lika känsligt för enskilda företags framgångar. Nedan visas att endast Stockholms län har en mer diversifierad arbetsmarknad. Större arbetsmarknadsregioner är vanligtvis också mer diversifierade.

I Landskrona och Malmö fanns, fram till slutet av 1900-talet, framgångsrika skeppsvarv som nådde internationell ryktbarhet. Kockums i Malmö och Karlskrona har fortfarande spetskompetens som fartygs- och ubåtskonstruktörer. 2002 fraktades Kockumskranen från varvsområdet i Malmö för vidare användning på en bilfabrik i Sydkorea. Kranen var en välkänd symbol för Malmö som industristad men idag har Malmö högskola och kunskapsföretag inom olika branscher ersatt, eller flyttat in i, de nedlagda verkstadslokalerna i olika delar av staden. Särskilt framgångsrika är de privata tjänsteföretagen inom bioteknik, medicinteknik, miljöteknik och IT.

Andelen företagare bland utrikes födda är något större i Skåne jämfört med riket. Exempel på utrikes födda företagare är naturligtvis många. Ur ett innovations- och samhällsperspektiv är självklart Herbert Felix ett intressant exempel. Han byggde upp ett mycket livskraftigt företag inom livsmedelssektorn – ett av många regionala exempel på hur denna sektor förändrats sedan 1950-talet – framförallt genom aktivt innovationsarbete.

De övriga skånska städerna har också utvecklats efter sina förutsättningar. Trelleborg och Ystad har mångåriga traditioner med färjetrafik för passagerare och gods till Tyskland (TT-line och Scandlines) och Polen (Polferries och Pol-Line AB/Unity Line). Trelleborgs hamn är den näst största i Sverige efter Göteborg. Från Ystad går även en katamaran till den danska ön Bornholm (Bornholmstrafikken). Helsingborg är en stor knutpunkt för sjöfarten. Här finns färjelinjer till Helsingör (Scandlines och HH-linjen) och Köpenhamn i Danmark och Oslo i Norge (DFDS Seaways).

Även Helsingborg är en av de största svenska hamnarna räknat i godsvolym och flera rederier har sina huvudkontor här. I de östra och nordvästra delarna av Skåne – Österlen och Bjäre – finns många fåmansföretag som driver gårdsbutiker, plantskolor, möbeltillverkning, konsthantverk, fiske, Rum & Frukost och övrig turistverksamhet. Utmaningarna för alla dessa branscher handlar i hög grad om att identifiera och utveckla starka positioner i globala nätverk och värdekedjor (eller på globala marknader). Internet är i många fall möjliggöraren, och företeelser som internetfinansiering, Big Data och molntjänster öppnar vidare nya innovativa utvecklingsvägar som kanske leder fram till morgondagens skånska storföretag.

Exempel på integrationens betydelse för entreprenörskap och innovation 

Herbert Felix

1874 började en fabrik i Eslöv att producera ättika för att familjer själva skulle kunna lägga in gurkor och rödbetor. I slutet av 30-talet började försäljningen svikta, men 1938 kom Herbert Felix med kompetens inom området från Tjeckoslovakien till Eslöv. Redan 1939 började han tillsammans med ättiksfabriken producera inlagda gurkor. Felix blev så småningom fabrikens varumärke och genom att arbeta nära odlarna blev Felix i början av 1950 talet störst i Europa på gurkkonserver. Andra produkter introducerades också, exempelvis potatismos till svenska försvaret som blev startskottet för flera succéer och under Felix ledning lanserades klassiska produkter som Bostongurka, smörgåsgurka och tomatketchup på plastflaska. År 2006 i november beslöt kommunstyrelsen i Eslöv att starta Herbert Felix Institutet. Institutet ska vara ett centrum för forskning, opinionsbildning och erfarenhetsutbyte inom integration och entreprenörskap. Källa: Hämtad från: http://www.felix.se/om-oss/historia/

Larsa Foods AB

Affärsidén är att importera matprodukter från Östra Medelhavet, bl.a. mejeriprodukter som saknats i det svenska utbudet. På så vis breddas sortimentet i matvarubutiker, vilket inte minst efterfrågas av nya kundgrupper som invandrat till Sverige och efterfrågar sina traditionella matvaror. Här ser man att vissa förutfattade meningar hos återförsäljare kan skapa hinder för att nå fram till kunderna. Företaget för kontinuerlig dialog med återförsäljarna för att de inte ska placera varorna i separata ”internationella” avdelningar, utan integrera dem i ordinarie mejerikylar etc.

Företaget har en stark mångfaldsprofil i personalfrågor och lyfter på sin hemsida fram att medarbetare från många länder och med varierande bakgrunder skapar ett unikt mervärde, i en dynamisk och internationell företagskultur med stark sammanhållning. Vid rekrytering ser man framförallt att det handlar om att hitta personer med rätt kompetens – där kraven på att kunna svenska inte behöver vara högre än en ”funktionell” nivå.


De innovativa miljöernas betydelse kommer att öka

I utkanten av Lund pågår bygget av European Spallation Source (ESS). Det blir ett världsledande europeiskt centrum för materialforskning som ska tas i full drift omkring 2020. I ett 600 meter långt, underjordiskt rör ska då protoner skjutas iväg mot atomkärnor. Vid träffen spjälkas atomkärnorna (spallation) och skickar i sin tur ut neutroner. De kan ledas vidare mot instrument, ett slags mikroskop, som med hjälp neutroner istället för ljus kan undersöka olika material. Ett intressant exempel på såväl attraktivitet som hur regionen positionerar sig i ett globalt innovationssystem inom ett specifikt kompetensområde.

Lund är känt som ett lärosäte sedan 1000-talet – då fanns det ett stort antal kloster och en latinskola här. Lunds Universitet grundades 1666 och är Nordens största samlade institution för forskning och högre utbildning. Andra kunskapsföretag i Lund är Lunds Tekniska Högskola, forskningsbyn Ideon och Universitetssjukhuset, som totalt sysselsätter ca 60 procent av Lunds invånare. När det gäller innovationer kan vidare konstateras att OECD rankade Malmö på en stark fjärdeplats som innovativ miljö i global konkurrens. Det finns flera forskningsbyar och innovationsparker i Skåne. Mest kända är Ideon i Lund, Medeon i Malmö, Campus Helsingborg och Krinova i Kristianstad.

Fler exempel på skånska innovationer 

Absolut Vodka

Lars Olsson Smith var brännvinskungen från Kiaby som gjorde sig en karriär i Stockholm genom att rena destillerad råsprit som gjorts på potatis. För att man skulle bli av med den illasmakande finkeloljan som fanns i spriten måste man filtrera spriten genom björkträkol. På 1870-talet började han arbeta med kontinuerlig destillation av spriten i kolonner i stället för att använda träkol. 1979 använde sig företaget Vin & Sprit av L. O. Smiths beteckning ”absolut” när de skulle lansera den nya produkten Absolut Vodka.

Von Platens "tysta kylskåp"

Von Platens kylskåp var ett verkligt genombrott. Principen ”kyla ur värme” går ut på att ammoniak förångas med hjälp av vätgas. Processen kräver värme som tas ur luften inne i kylskåpet. Hans kylskåp tog mycket mindre plats, var pålitliga och kunde gå på antingen el, gas eller fotogen. Dessutom bullrade de inte ett dugg.

Mjölkpulver

Näringsfysiologen Ninni Kronberg (1874-1949) från Gävle som efter en skilsmässa flyttade till Rydsgårds slott i Skåne, där hon experimenterade med mjölk. Här utvecklade hon sin alldeles egna metod för utvinning av mjölkpulver, så kallad spraytorkning. På den fick hon patent i en rad länder som Schweiz, Tyskland, USA och England. Det svenska patentet kom 1937. Jordbruksdepartementet klassade Ninni Kronbergs uppfinning som så viktig att den belönades med ett statsunderstöd på villkor att ett svenskt företag använde sig av metoden. Den svenska mejerinäringen var avvisande.

Ultraljud på människor

Den förste som började använda den här tekniken för att undersöka människor var fysikern Helmuth Hertz i Lund. Från början var syftet med hans forskning att utveckla en oblodig metod att undersöka hjärtat enligt önskemål från kollegan och läkaren Inge Edler. Först i Sverige med ultraljudsundersökning för gravida var Malmö Allmänna Sjukhus 1972.

Tetra Pak

När självbetjäningsaffärerna etablerades på 1950-talet behövde man ha förpackade varor. Mjölkflaskan av glas blev första steget men den var tung och opraktisk. Ruben Rausing på förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing funderade på att ”slå in” mjölken i papper. Kollegan Erik Wallenberg fick idén om en förpackning i form av en pyramid, en tetraeder och Rausings fru Elisabeth kom på lösningen att fylla på tetrorna under mjölkytan. Steriliserad mjölk kunde nu förvaras och transporteras utan kyla vilket gjorde Tetra Pak till en stor framgång över hela världen.

FlyMo – den svävande gräsklipparen

Sommaren 1959 lyckades den första luftkuddefarkosten, en s.k. Hovercraft, sväva över Engelska kanalen. Karl Dahlman ägde ett företag, Dahlmans Klippo på Kulladal i Malmö, där han tillverkade motordrivna gräsklippare. fabriken hade han redan 1953 konstruerat Europas första rotorgräsklippare. Det var en utmärkt gräsklippare, men hjulen tryckte ned gräset. En gräsklippare som kunde sväva som hovercraften vore modellen! Alltså gjorde han en modell.

Vinterdäck

Världens första vinterdäck lanserades av Trelleborgs gummifabrik redan1950. Däcken fungerade inte bara bra i snö. Den framgångsrike tävlingsbilisten Grus-Olle Persson vann Midnattssolsrallyt med de nya däcken, och filmbolaget Wiafilm upptäckte under en färd genom Kameruns öknar att däcken även fungerade bra i ökensand.

Tandstickan

Snickaren Henning Eklund tog kontakt med två professorer på tandläkarhögskolan i Malmö, Bo Krasse och Hilding Björn. De var intresserade av att hitta någon som kunde göra tandstickor i lagom mjukt trä.
Stickorna har blivit en svensk exportprodukt och Henning Eklunds snickeri ett stort företag, TePe. Fortfarande är det mycket hantverk när tandstickorna tillverkas. Först måste träet, björk och lind, ha torkat under minst ett år för att vattenhalten skulle bli den rätta. Därefter sågas ut små klossar av perfekt trä ut. Snedvuxet eller ojämnt trä kasseras. Det får bli bränsle till fabriken.

Källa: Skånes muséer

http://www.skane.com/sv/innovationsformaga-ett-direkt-samband-for-tillvaxt