Humankapital - ett direkt samband för tillväxt

En förbättrad matchning mellan kompetens och arbete i den Skånska ekonomin är verktygen för ökad tillväxt.

Begreppet humankapital omfattar flera aspekter som människors erfarenheter, utbildning, kunskap och kompetens, färdigheter och talang. En ökad och mer effektiv integration leder till att humankapitalet utnyttjas mer effektivt och att fler personer får möjlighet att arbeta och utvecklas inom det yrke man har kompetens för och själv har valt. Begränsningar i form av till exempel diskriminering, bristande validering av kompetens och exkluderande rekryteringsprocesser riskerar att leda till ett ineffektivt utnyttjande av humankapitalet. Det manifesterar sig genom att många personer sysselsätter sig med yrken de är överkvalificerade för eller får gå arbetslösa.

Humankapitalet har förändrats radikalt sedan 1950-talet

Skåne kännetecknades på 1950-talet av att vara en region vars arbetsmarknad starkt var präglad av den stora jordbruks- och livsmedelssektorn, samt av tillverkningsindustrin och textilindustrin. Alla relativt väl spridda i Skåne. Den strukturomvandling som på allvar påbörjats under 1960-talet inom jordbruket slår igenom slutgiltigt under 1970-talets första hälft. Också inom andra viktiga sektorer förändras arbetsmarknaden, till exempel inom tillverkningsindustrin. Regionens drygt 1,2 miljoner invånare är idag mycket ojämnt fördelade, vilket också avspeglar arbetsmarknaden. Längs kusten, mellan Ängelholm och Trelleborg och någon mil inåt land, bor cirka 900 000 av invånarna. Något hårdraget kan man säga att Malmö och Lunds position stärkts i linje med den utveckling som kan ses generellt, nämligen att universitetsorter i högre grad tenderar att bli tillväxtorter.
Sedan 1990-talet har det skett en förvandling av arbetsmarknaden. Inom den tillverkande industrin arbetar i dag ca 20 procent. Andelen av Skånes befolkning i arbetsför ålder som har högskoleutbildning har ökat starkt sedan 1990 talet. Idag har ca 37,4 procent högskoleutbildning. Fortfarande förekommer regionala skillnader (utbildningsnivån är till exempel lägre i regionens nordöstra och sydöstra delar).

Humankapitalet viktig för innovation

En viktig faktor för att skapa innovation är de människor som finns i den kreativa klassen. Richard Florida – som myntade begreppet – har i sin forskning argumenterat för teorin att storstadsområden med hög koncentration av högteknologi, konstnärligt verksamma personer, ett stort inslag homosexuella och en grupp som han beskriver som "high bohemians" står i samband med en hög nivå av ekonomisk utveckling. Florida menar att den kreativa klassen alstrar en öppen och dynamisk miljö, som i sin tur drar till sig fler kreativa personer liksom affärsverksamhet och kapital. Han menar att en stad nyskapar sig bättre genom att vara tilldragande för talanger av hög kvalitet än genom att ensidigt fokusera på infrastrukturprojekt som sportanläggningar, spektakulära byggnader och shoppingcentra. Florida fick, i synnerhet i början av 2000-talet, ett stort genomslag utanför akademin, hos planerare och policymakare. Samtidigt som Florida naturligtvis har poänger, så är det minst lika viktigt att hela tiden komma ihåg den kritik som riktats mot Florida, bland annat att det han egentligen visar är att utbildningsnivå är betydelsefull för regional tillväxt.

Utbildningsnivån har breddats och höjts sedan 1950-talet

Vid 1950-talets början bedrevs i princip endast högre utbildning vid fyra lärosäten i Sverige: Uppsala, Lund, Stockholms högskola och Göteborgs högskola. Vid Lunds universitet studerade exempelvis knappt 3000 personer 1950 (varav 28 procent kvinnor) av ca 16 000 totalt i hela Sverige (I dag studerar 47 700 individer och antalet anställda är ca 7500). Det högre utbildningsväsendet har sedan 1950-talet förändrats – bl.a. för att näringslivet redan under 1950-talets mitt började efterfråga akademiskt utbildad arbetskraft. Först 1977 tillkom Kristianstad Högskola och 1998 bildades Malmö Högskola - en viktig kunskapsnod, bl.a. genom sin inriktning som en del av Malmös industriella förändring. För att ytterligare sprida den högre utbildningen i regionen så finns flera lokala filialer etc., bl.a. Campus Helsingborg som är kopplat till Lunds universitet.

Humankapitalets förändring handlar om såväl utvandring som invandring

Invandringen till Sverige kan under perioden delas in i tre faser. Den första inträffade i slutet av andra världskriget, 1945-60, då invandringen främst utgjordes av flyktingar från länder i kris efter kriget. Dessa kom främst från Baltikum och östeuropeiska stater.

I en andra fas hade Sverige framför allt mycket arbetskraftsinvandring eftersom arbetare behövdes till industrin och till offentlig sektor. Dessa invandrare kom framför allt från övriga Norden eller länder inom Europa. 1969-70 var en topp i denna fas av arbetskraftsinvandring som sedan avtog då fackföreningarna krävde restriktivare lagar. Efter detta var man som invandrare tvungen att ha uppehållstillstånd, arbetstillstånd och någonstans att bo innan man fick komma till Sverige. Från 1972 invandrade därför nästan bara nordiska arbetare eller personer med familjeanknytning som skäl.

Den tredje fasen som startar någonstans runt 1980 och sträcker sig fram till idag består främst av flyktingar från länder utanför Europa. Under perioden 1984 och framåt har antalet asylsökande ökat från ca 5 000 per år, till 24 804 år 2012. Under slutet av 80-talet invandrade människor från framför allt Iran, Chile, Libanon, Polen och Turkiet. Efter Jugoslaviens sammanbrott i början på 90-talet och efterföljande konflikter flydde många till Sverige. En kraftig ökning av immigranter till Skåne har skett under 2000-talet. Detta mönster avspeglas även i figur 6, där vi kan se att andelen utrikes födda ökat relativt snabbt i Skåne från mitten av 90-talet och framåt. Stockholm har dock fortfarande störst andel utlandsfödda i befolkningen.

Utrikesföddas representation skiljer sig åt mellan olika sektorer

En fråga kopplad till integrationen på arbetsmarknaden och hur de utrikesföddas kompetens tas tillvara rör om det finns skillnader mellan olika sektorer av arbetsmarknaden. Utrikesfödda är relativt välrepresenterade inom tjänstesektorn samtidigt som motsatt förhållande råder inom tillverkningsindustrin. Skillnaden mellan sektorerna har också ökat sedan den ekonomiska krisen. År 2007 var utrikesföddas representation inom de båda sektorerna väldigt snarlik. Men därefter har gruppens representation inom tjänstesektorn ökat stadigt till att år 2012 befinna sig på en nivå som är nära utrikesföddas representation i befolkningen totalt sett. Skillnaden blir dock ännu större om man tittar på utrikesfödda inom de båda sektorerna i hela landet.

Det finns också skillnader mellan utrikesföddas representation i offentlig respektive privat sektor på kommunnivå i regionen. Andelen utrikesfödda är större inom privat sektor än i offentlig sektor. Det är endast i tre av regionens kommuner som utrikesfödda utgör en större andel av de anställda inom offentlig sektor jämfört med privat sektor. Dessa kommuner återfinns högst upp till höger i figur 9 och är Burlöv, Landskrona och Malmö. De två kommuner där den största skillnaden i andelen utrikesfödda sysselsatta i privat respektive offentlig sektor är Bjuv (17 % i privat respektive 12 % i offentlig) och Kävlinge (13 % i privat respektive 7 % i offentlig). Skillnaderna kan möjligen förklaras av att fler enklare arbetstillfällen erbjuds inom privat sektor i vissa kommuner, men det kan också tolkas som att den privata sektorn är bättre på att se och rekrytera utrikesföddas kompetens. Oavsett vilka skäl som ligger bakom så är skillnaden intressant och om den offentliga sektorns arbetsgivare kan inspireras av den här typen av skillnader, eller av goda exempel från den privata sektorn, finns det utrymme att höja den totala förvärvsfrekvensen hos utrikesfödda i regionen.


Stora utmaningar men också möjligheter

Det kan vara av intresse att notera att Sverige för ett par år sedan fick nya regler kring arbetskraftsinvandring som öppnar gränserna för den som vill komma till Sverige för att arbeta. I en artikel i Sydsvenska Dagbladet konstateras att av de 2500 som kommit till Skåne utanför EU är mer än en fjärdedel högutbildade. Det handlar om personer som arbetar som dataspecialister inom IT och telekom, eller som ingenjörer eller arkitekter på skånska företag. Om 1950-talet var arbetskraftsinvandringsperioden 1.0 så kanske detta är ett exempel på 2.0 – hur Skåne så att säga blir en del av den internationella kampen om att locka hit kompetent talang. 
I den bostadsmarknadsanalys som Länsstyrelsen i Skåne nyligen genomfört ’”Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 – Rösten från andra sidan planket” sammanfattas den internationella in- och utflyttningen enligt följande: ”Skåne hade en utrikes nettoinflyttning år 2013 på 5 979 personer(inflyttade från utlandet 16 182 och utflyttade till utlandet 10 203) vilket kan jämföras med 6 181 personer 2012 (inflyttade från utlandet 15 885 och utflyttade till utlandet 9 704). Invandrarna är den grupp som under de senaste åren stått för den största delen av Skånes folkökning.

Samtidigt har sysselsättningsgraden hos utrikesfödda under lång tid varit lägre än för inrikesfödda i Sverige och Skåne parallellt med att arbetslösheten bland utrikesfödda är högre. Detta, i kombination med att mer än en tredjedel av sysselsatta, utrikesfödda akademiker har lågkvalificerade yrken, indikerar en bristande integration på arbetsmarknaden. Det tar också lång tid för nyanlända att få sin kompetens och sina erfarenheter värderade. Regionen är med andra ord segregerad. I exempelvis Rosengård uppgår andelen utrikesfödda till mer än 80 procent idag. Området får ett stigmatiserat varumärke i hög arbetslöshet, sociala problem etc. En ytterligare dimension av integrationen i Skåne handlar om att ett antal kommuner motsätter sig flyktingmottagning. Som vi kan se i figur 6 så avviker Skåne från de andra storstadsregionerna i den bemärkelsen att regionen sedan början av 1990-talet haft en något högre ökning av antalet utrikesfödda. Det ineffektiva utnyttjandet av det humankapital som finns i regionen representerar en möjlighet för ökad tillväxt. Många branscher rapporterar att den kompetens man söker saknas i regionen. Men i flera fall finns kompetensen redan här, det är bara det att den inte synliggörs tillräckligt effektivt. Med exempelvis effektivare matchningsprocesser samt en snabbare och mer effektiv validering av kompetens och erfarenhet kan den stora humankapitalreserven i regionen bidra till ökad tillväxt och samhällsnytta för hela regionen. Om sysselsättningsfrekvensen bland utrikesfödda i regionen skulle komma upp i samma nivå som för inrikesfödda skulle produktionen uttryckt i BRP stiga med omkring 10 procentenheter.

Baserat på en prognos om Skånes befolkningsutveckling beräknas regionen vara i behov av en invandring på 6 000 – 7 000 personer i arbetsför ålder för att bibehålla försörjningskvoten konstant jämfört med 2014. Fram till 2022 rör det sig om över 50 000 personer som regionen har behov av. Det är dock viktigt att poängtera att den här beräkningen baseras på att dessa 50 000 personer också är sysselsatta och inte bidrar till försörjningsbördan under perioden.

Så här arbetar man i andra delar av landet

Det är alltid viktigt att lära av goda exempel även från andra håll. Kommuner runtom i Sverige har strävat efter att förbättra integrationen på många olika sätt. Ett exempel är Södertälje kommuns arbete för att integrera de många personer som man tar emot från andra länder, exempelvis Irak och Syrien. Kommunen tar emot flest antal flyktingar i Stockholms län sett till antal kommuninvånare. Under mitten av 00-talet inledde kommunen ett aktivt arbete för att förändra varumärket Södertälje och visa på möjligheterna med invandringen snarare än att betona utmaningarna. ”Vi bemannar Sverige” blev mottot. Genom det egna bolaget Telge AB inleddes bland annat samarbete med Manpower för att starta Manpower Telge Jobbstart – ett public-private partnership för att hjälpa långtidsarbetslösa och nyanlända till arbete. Resultatet av partnerskapet är nära 900 personer i sysselsättning sedan 2009. Beräkningar gjorda av nationalekonomen Ingvar Nilsson visar att detta sparat kommunen och samhället 40 miljoner kronor i uteblivna kostnader i form av t ex försörjningsstöd, ohälsa och andra utanförskapsrelaterade kostnader. Sedan 2013 ägs Manpower Jobbstart till 100 procent av Manpower.

Inom ramen för projektet och bolaget Telge tillväxt har man i nära samarbete med det lokala näringslivet och kommunens parkförvaltning arbetat för att få långtidsarbetslösa ungdomar (däribland många med invandrarbakgrund) i sysselsättning. Även den satsningen har gett goda resultat och genererat stor uppmärksamhet nationellt och internationellt. Kommunens inköpspolicy inkluderar ett beaktande av sociala klausuler vid upphandling – vilket innebär att förfrågningsunderlag kan innehålla krav på leverantörens sociala hänsynstagande. Ett annat exempel är ett samarbete med PEAB där kommunen och byggbolaget enades om att låta anställa ett antal nyanlända med byggteknisk kompetens för att bygga bostäder. En gemensam framgångsfaktor för de bolag och insatser som startats och genomförts i Södertälje tycks vara ett nära samarbete mellan kommunen och det lokala näringslivet där man i partnerskap satsat på att göra Södertälje mer framgångsrikt och attraktivt.

Nacka kommun är en av landets föregångare vad gäller implementeringen av kundvalssystem i flera delar av den kommunala förvaltningen, 3 miljarder av de 4 miljarder som kommunen omsätter årligen omfattas av kundvalssystem. Det omfattar även arbets- och företagsnämndens ansvarsområden, varav arbetsmarknadsinsatser är ett betydande område. I Nacka arbetar man väldigt tydligt utifrån ett individperspektiv, med individuella bedömningar av individers behov och önskemål. Arbetsmarknadsinsatserna omfattar i första hand personer med försörjningsstöd eller arbetslösa som ännu inte har rätt till särskilda insatser på arbetsförmedlingen. Utrikesfödda är en av de prioriterade målgrupperna.

En inledande bedömning görs för att etablera individens nuläge och eventuella kompletteringsbehov för anställningsbarhet/egenförsörjning. Därefter sker vägledning till de omkring 50 olika utbildningsanordnare (benämns experter) som levererar tjänster inom sfi, vuxenutbildning och kompletterande arbetsmarknadsinsatser. Ersättningen till dessa anordnare från kommunen utgår genom en jobbpeng som ”följer med” varje individ. 70 procent av ersättningen till experterna betalas ut inledningsvis, resterande 30 procent betalas ut om och när individen uppnår sysselsättning.

Kommunen pekar på sjunkande arbetslöshet och minskat försörjningsstöd som indikationer på att modellen fungerar väl. De bästa och snabbaste resultaten uttryckt i form av sysselsättning för individen har uppstått i de fall då experterna haft ett tydligt och utvecklat samarbete med arbetsgivare. Ett exempel är en anordnares samarbete med Keolis, som tar emot 20 personer åt gången för bland annat bussförarutbildningar och som dessutom prioriterar utrikesfödda.

Nacka och Södertälje kommuner har valt två olika vägar – Nacka har valt kundvalssystemet och Södertälje har arbetat mycket med public-private partnership och projektverksamhet. Men en gemensam framgångsfaktor för båda kommunerna har varit nära kontakter med näringslivet vilket för många utrikesfödda resulterat i sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden.

Att utveckla humankapitalet handlar inte bara om universitetsutbildning 

Boost Rosengård

Projektet drivs av idrottsklubben FC Rosengård, med finansiering från Europeiska Socialfonden och medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Malmö Stad. Målgruppen är unga 18-29 utan arbete, främst långtidsarbetslösa. Projektet syftar till att stärka och motivera unga arbetslösa att komma i arbete eller återuppta och fortsätta studier. Verksamhetens fokus ligger på en målgrupp med en komplex problematik bakom arbetslösheten, som inte är direkt arbetsmarknadsrelaterad. Arbetssökandet är för dessa personer mer än en fråga om matchning mot befintliga arbetstillfällen. Fullständiga betyg och utbildning saknas ofta. Många har haft svårigheter under gymnasietiden, med exempelvis svåra familjeförhållanden, kriminalitet, inlärningssvårigheter o.s.v. 

Utgångspunkten är ett holistiskt perspektiv på individen, med dagliga möten för att lära känna, bygga tillit och identifiera specifika hinder. Stödet utformas individuellt, inom ramen för tre spår: arbetsmarknad, studier och hälsa. Inom arbetsmarknad finns insatser som coachning och workshops, samt företagskontakter och rekryteringsstöd. Inom studier kan projektet bl.a. hjälpa till med förberedelser för att läsa upp gymnasiebetyg på Komvux. Hälsa kompletterar alla insatser och innebär frivillig motionsträning samt tillgång till KBT-handläggare.

Uppstart Malmö

Uppstart Malmö är en icke vinstdrivande stiftelse grundad 2011. Samarbetar med ett 60-tal företag och Arbetsförmedlingen. Malmö Stad bidrar med driftsfinansieringen. Verksamheten riktar sig till företag med mellan 5-50 anställda, som har betalande kunder och en ambition att växa. Företagen finns främst i branscher som inte är kapitalintensiva, d.v.s. företrädelsevis tjänstesektorn.

Syfte och bakgrund: Privat-offentlig samverkan i syfte att skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa. 
Initiativet kommer från näringslivet och bygger på enskilda företags engagemang och vilja att bidra till en positiv stadsutveckling. Företagen som går in i verksamheten stöttas ekonomiskt av ett investerarnätverk samt med ideella erbjudanden om stöd kring marknadsföring och juridik. Matchning sker med långtidsarbetslösa som hänvisas via Arbetsförmedlingen. Framgångsfaktorn kan sägas vara det näringslivsnära arbetssättet, som gör att företagen kan bidra efter sin logik – samtidigt som utmaningar i gränslandet mellan näringsliv och politiken/det offentliga hanteras av personer som förstår båda kulturerna och kan undvika att misstänksamhet kring incitament och motivation uppstår mellan parterna. Intresse för att sprida modellen finns i flera kommuner och arbete har påbörjats i Landskrona, Helsingborg och Eslöv.