Demokrati & Socialt kapital – indirekta samband för tillväxt

För en region som strävar efter en hållbar tillväxt så bör det vara självklart att en jämnare representation av grupper i olika delar av samhället och på olika maktpositioner, i kombination med en gruppöverskridande tillit och känsla av gemenskap, är avgörande för regionens framtida utveckling.

Forskning kring betydelsen av deltagandet i samhällslivet och det sociala kapitalet mellan olika grupper i samhället för den regionala tillväxten är inte helt entydig. Sett över ett längre tidsperspektiv presterar länder och regioner som präglas av demokratiska fri- och rättigheter bättre ekonomiskt än dem som inte gör det. Över kortare tidsperioder är det i vissa fall svårt att se ett tydligt samband mellan å enda sida utbyggnaden av demokratiska institutioner, valdeltagande och föreningsliv och å andra sidan den regionala ekonomiska konkurrenskraften och tillväxten.

Det finns även en koppling till den föregående diskussionen om attraktivitetens betydelse för tillväxten. En frånvaro av socialt överbryggande kapital (kontakter och tillit mellan grupper i samhället) i kombination med en ojämlikhet när det gäller människors egenmakt – makten att själv påverka sin livssituation – skapar större risker för sociala konflikter och utanförskap i samhället. Detta i sin tur skapar en grogrund för ökad diskriminering och frågetecken vad gäller toleransen och öppenheten.

För regioner som strävar efter att skapa goda förutsättningar för en hållbar regional tillväxt är alla människors egenmakt och deltagande i samhällslivet en angelägen fråga.

Aktörer i den sociala ekonomin växer

Samtidigt finns det en mängd olika typer av aktörer som försöker att skapa en annan typ av delaktighet i samhällsutvecklingen – i den sociala ekonomin – och skapa förutsättningar för ökad integration och att den regionala utvecklingsstrategins mål inom detta område nås. I flera av faktarutorna i tidigare avsnitt har sådana exempel lyfts fram (se också faktarutan i detta avsnitt om Yallatrappan). Som första region i Sverige ingick Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne år 2010 en överenskommelse om sektorsöverskridande samverkan som ska bygga på principerna självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Exempel på planerade åtgärder inom ramen för överenskommelsen på området integration och mångfald är följande :

  • Tillsammans med statliga myndigheter på nationell och regional nivå, kommuner, den idéburna sektorn och näringslivet inventera, analysera och initiera utvecklingsinsatser rörande det sociala företagandet och härmed öka delaktigheten och minska utanförskapet.
  • Utveckla stödstrukturer för det samhälleliga entreprenörskapet i Skåne.
  • Utveckla former för frivillig- och volontärarbetet i Skåne inom den idéburna sektorns regi samt vid Region Skånes verksamheter.
  • Tillsammans med regionala och kommunala samhällsaktörer utveckla samarbetet med den idéburna sektorn kring etablering och integration av nyanlända ”flyktingar” i Skåne, men också av integrationen av människor med utländsk härkomst.

Överenskommelsen skickar en betydelsefull signal om att man i Skåne ser potentialen och möjligheterna för den idéburna sektorn att bidra till integrationsarbetet i regionen.

Det har skett en ökning av ideella föreningar under de senaste 20 åren, även om det för Skånes del planar ut någonstans runt 2005/2006. Skåne ligger där i paritet med Sverige och över Västra Götalandsregionen. En intressant jämförelse kan göras med Stockholm, som haft en högre nivå samt en något högre ökningstakt, i synnerhet de 3-4 senaste åren. Denna sektor är viktig eftersom demokrati och ekonomisk tillväxt är två av flera faktorer som bidrar till en positiv samhällsutveckling, och en viktig del av demokratin handlar just om deltagande. Dessa faktorer utgör dock ingen garanti för att samhället är välmående, har låg kriminalitet, effektiva institutioner och en välmående befolkning.

Det sociala kapitalet i Skåne ligger i mitten vid nationell jämförelse

En vanligt ytterligare förekommande förklaring i det sammanhanget är betydelsen av socialt kapital, det vill säga att individer, grupper och organisationer har investerat i resurser som bidragit till att utveckla sociala relationer som är goda. Begreppet innefattar bland annat sociala resurser, social trygghet, social delaktighet, medborgerligt engagemang, förtroende, tillit, delaktighet och gemensamma normer och värderingar. Socialt kapital underlättar gemensamt samarbete och blir därigenom en viktig aspekt när det gäller att skapa en god utveckling i en region.

Sverige rankas högt när det gäller socialt kapital. Folkrörelserna har lyfts fram som en förklarande faktor. Tilliten mellan människor kvarstår på en hög nivå trots att deltagande i rörelser i form av folkrörelser har minskat under senare åren. Förutom folkrörelser lyfts även den välfärdsmodell som valts: medborgarna bidrar med ”höga” skatter i utbytte mot ett system som levererar tjänster (skola, sjukvård etc.). Systemet bygger på en tillit till de andra skattebetalarna samt till de statliga organisationerna.

SOM-institutet genomförde i slutet av 00-talet en undersökning av det sociala kapitalet i Sverige. Baserat på denna studie gjordes en analys av regionala skillnader och eventuella förklaringsfaktorer till dessa skillnader. I studien slogs ett antal variabler samman och ett genomsnittligt värde för varje län togs fram, mellan 0-10. Till de län med en genomsnittlig grad av socialt kapital definierades de som hade 5,6 till 6,5 i medelvärde (Blekinge län, Gävleborgs län, Jönköpings län, Stockholms län, Hallands län, Örebro län, Kronobergs län, Östergötlands län, Västmanlands län, Kalmar län, Värmlands län, Uppsala län, Gotlands län samt Dalarnas län). De län som hade ett något högre värde, dvs. uppvisade medelvärden mellan 6,6 upp till 7,6, definierades som ”mellanlitare”. (Dessa län var: Västernorrlands län, Norrbottens län, Västerbottens län, Västra Götalands län, Skåne län samt Södermanlands län). Jämtlands län, slutligen, med 9,9 som medelvärde skiljde ut sig ytterligare. Skåne ligger alltså någonstans i mitten vad gäller socialt kapital.

Slutligen kan det vara värt att lyfta den studie Tillväxtanalys genomförde för några år sedan, nämligen att det förefaller finnas ett visst positivt samband mellan socialt kapital, entreprenörsanda och offentlig sektors grad av engagemang i näringslivsfrågor och ekonomisk tillväxt. Att på olika sätt förstärka det sociala kapitalet och entreprenörskapssatsningar torde således vara en viktig insats också i ett integrationsperspektiv.

Att förstärka socialt kapitalt med hjälp av den sociala ekonomins aktörer 

Yalla trappan

Yalla Trappan är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ på Rosengård i Malmö. Målet är att skapa arbetstillfällen och ökad ekonomisk självständighet för utlandsfödda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Verksamheten omfattar servering, catering, syateljé, lokalvård och konferens. Idag har man 29 anställda.