Christer Eldh, prefekt på Lunds Universitet - varför är mångfald viktigt för näringslivet?

På institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet, driver vi sedan vår etablering år 2000 forskning kring närings- och arbetslivsfrågor kopplade till mångfald. Sedan fyra år har vi också ett kandidatprogram i ”Equality and diversity management”. Det gör vi av flera vetenskapligt grundade skäl men den mest uppenbara anledningen är att mångfald inom näringslivet skapar värden. Existerande och nya företag lyckas bättre med att tillgodose samhällets behov av tjänster och varor i en alltid förändrad marknad genom att fler perspektiv inkluderas. En olikhet av kompetenser och erfarenheter skapar en dynamik och blir dessutom en mer attraktiv arbetsplats. 

 

Christer Eldh/prefekt

 

Manpower AB - varför är mångfald viktigt för näringslivet?

-Framtidens vinnare i näringslivet kommer att vara de som nu satsar helhjärtat på ett aktivt mångfaldsarbete. Detta är tyvärr ingen självklarhet idag men vi vill vara drivande i frågan, detta ansvar har vi som en av regionens största privata arbetsgivare. Mångfald gynnar den enskilda individen, företagen och i slutändan hela vårt samhälle. Vi känner att vi i vårt samarbete med MINE har hittat en partner som delar vår vision och våra värderingar i detta ytterst viktiga arbete och vi ser fram emot ett långt och framgångsrikt samarbete. Manpower AB vill göra sina kunder till vinnare på en föränderlig arbetsmarknad.

-Idag pågår det en kamp om talangerna, genom vårt arbete för ökad mångfald vill vi vara en attraktiv partner för hela arbetsmarknaden, inte bara delar av den, betonar Jacob Börrensen, Försäljningschef at Manpower AB

 

Almedalsveckan

Vi på Escalate driver ett projekt och samarbete med Region Skåne, MINE, Sydsvenska Handelskammaren och Inkubatorerna i Skåne. Under våren har vi arbetat för att för att skapa samarbeten och en positiv bild av mångfald i näringslivet. 

Under Almedalsveckan driver vi en kampanj för att lyfta perspektivet om varför det är så viktigt att ta till vara på mångfald i näringslivet; för att lyfta upp möjligheter och tillgångar om allt vad mångfald kan innebära. 

Vi har intervjuat ett tiotal personer som vi kommer att twittra om under veckans gång, samt skriva om här på bloggen. 

Vi lyfter även fram budskapet om #bästakollegan, där man själv kan vara med och nominera sin bästa kollega, eller formulera hur den bästa kollegan hade sett ut ur ett mångfaldsperspektiv. 

Ni kan följa oss på twitter och instagram under namnet @escalatemalmo

Hoppas att vi ses under Almedalen!

Stora kramar från Kajsa Holst och Petronella Gustafsson

Meet Emilio and From Studio

Who are you?
- I am Emilio José Bernard. Owner of From Studio & From Skåne. I've lived in Skåne for 4 years now and have been working in design for 6. Originally from Southern California. I now call Malmö home. In between working on my shop and studio projects, I help arrange some parties in Malmö under the Deep House Sweden collective. 

What is "From Studio"?
- It depends who you ask. If you're a design or creative, it's a giant workspace where we all sit and work either independently or collectively on varoius projects. To the rest of the world, we're a design studio that is focusing on creating meaningful brands using a variety of skills we prossess. Above all, we work together to bring the value back into the creative industry and provide clarity to the brands we work with. 

Where do you see yourself and from studio, two years from now?
- In a perfect world, I would love to see more people sitting at our studio, allowing us to collaborate on even bigger and more grandiose projects for clients and for ourselves. We're not trying to be the next "FEW" or "Forsman & Bodenfors". Simply trying to stay busy with work that we feel passionate about and delivers top-tier results for our clients. Out communication and outreach strategies is tailored to grow organically, consistenly. 

What is your next step?
- Well, in the bigger context, I'd say finding a project where every person in the studio can contribute meaningfully to. As of now, we've worked in groups of 2-3 very well. However, it would be fantastic to find a project that incorporates all 8 of us. I'm in no rush though, as you can't force collaboration.

http://www.fromstudio.se

 

”Riv hinder för nyanländas företagande”

Betydligt fler asylsökande än i dag bör relativt snabbt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har därför identifierat några åtgärder som förbättrar deras möjligheter till jobb och företagande, skriver Gunilla Nordlöf, generaldirektör för Tillväxtverket.

 

DEBATT | ARBETSMARKNAD

Sverige behöver kompetens, idéer och utvecklingskraft. Vi behöver locka utländska entreprenörer och företag att etablera sig här. Samtidigt behöver människor som kommer till Sverige bättre möjligheter att försörja sig själva och bidra till samhället.

I dag är processerna inom alla dessa områden så utdragna att det skapar problem för både individer, näringslivet och samhället.

Sverige har ett stort gap mellan utrikes och inrikes föddas sysselsättning, ett av de största i OECD-länderna. Det tar fem till tio år att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Samtidig behövs kompetens och nya invånare för att vända utvecklingen med minskad befolkning på många orter och de problem som det leder till för näringslivet och offentlig service.

Få asylsökande gör praktik eller har ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Endast 494 av totalt 163 000 asylsökande hade ett arbete år 2015. För företagande saknas statistik. Vi kan inte förvänta oss att en stor del av de asylsökande ska kunna etablera sig på en gång på arbetsmarknaden, men betydligt fler än i dag bör rimligtvis kunna göra det.

I en ny studie har Tillväxtverket låtit kartlägga hur gällande lagar och regler ser ut, vad de får för konsekvenser och vilka åtgärder som behövs för att förbättra möjligheterna för asylsökande och nyanländas etablering i näringslivet och på arbetsmarknaden.

Det finns flera hinder i dag. Ett exempel är att asylsökande företagare inte kan byta spår om ansökan avslås. Asylsökande som har varit anställda i fyra månader kan däremot efter ett avslag byta spår och söka arbetstillstånd. Det behövs ett snabbspår för nyanlända företagare men också förändringar av regler och samarbeten mellan fler aktörer.

Här är några viktiga förutsättningar som måste finnas på plats för att skapa fler vägar till arbete och företagande för asylsökande:

  • Det måste vara möjligt att göra ett spårbyte även för dem som drivit företag under tiden som asylsökande.
  • Asylsökande ska kunna ta del av förberedande insatser för företagande tidigt.
  • Det måste bli enklare att få ett undantag från kravet på arbetstillstånd från Migrationsverket. Då kan den asylsökande få ett samordningsnummer från Skatteverket, något som krävs för att starta företag.

Det är av avgörande betydelse att många fler deltar i etableringsfrämjande insatser under tiden som de söker asyl och under de första åren efter uppehållstillstånd. Det spelar ingen roll hur väl anpassade insatserna är om inte tillräckligt många tar del av dem.

Vår studie visar ett svagt resultat av dagens insatser när det gäller etablering på arbetsmarknaden och företagande. Vi vill att nyanlända får möjlighet att ta ansvar för sin egen försörjning tidigare. Då är företagande en väg dit.

Det behövs förberedande insatser för företagande även under tiden som asylsökande. Tillväxtverket kommer att driva på det arbetet. I dag har Migrationsverket inte formellt uppdrag som ska leda till företagande och arbete. Och Arbetsförmedlingen får ett uppdrag först när den asylsökande har fått uppehållstillstånd.

Tillväxtverket vill öppna dörrar och riva barriärer så att fler vågar, vill och kan bli företagare i Sverige. Ett konkurrenskraftigt företagande och en bättre matchning på arbetsmarknaden är avgörande för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.

Gunilla Nordlöf

generaldirektör Tillväxtverket

http://www.svd.se/riv-hinder-for-nyanlandas-foretagande

 

Från Pakistan till Sverige - en berättelse om betydelsen av sociala relationer

Inkluderande och hållbar tillväxt bygger dels på jämn representation av grupper i olika delar av samhället och på olika maktpositioner, dels på gruppöverskridande tillit och känsla av gemenskap.

Kontakter och överbryggande nätverk mellan olika grupper i samhället är viktigt för tilliten i samhället. Främjandet av individers egenmakt och känsla av deltagande i samhällslivet och beslutsfattandet är även det viktiga faktorer för tillväxt och social hållbarhet.

1973 migrerade Qaisar Mahmoods pappa från Pakistan till Sverige. I nedanstående historia berättar Qaisar om sin pappas väg in i Sverige, om pappans strategi för att bli en del av ett nytt sammanhang. Qaisars text är också en berättelse om hur demokrati, öppenhet, frihet är en förutsättning för rörlighet och hur denna rörlighet är en central del i skapandet av inkluderande tillväxt.

Min fars resa

Min far invandrade till Sverige anno 1973. Jag har inga minnen från när han for, men jag vet att han pussade mig på pannan och klappade mor på axel och sa att han skulle skicka pengar så fort han hade kommit fram och fått sin första lön. 

I väntan på pengarna, skulle vi få ekonomisk hjälp av släkt och bekanta. Det hade han försäkrat sig om innan han satte sig på planet till Stockholm med en enkelriktad biljett, några plagg i en resväska som han hade ärvt av sin far. I fickan hade han lite pengar till bussbiljett och mat och en adress till en bekant till bekant som skulle hjälpa honom med tak över huvudet under några dagar.

Det gick någon månad. Far började skriva rekommenderade brev och lade ganska många sedlar i dessa bruna kuvert med en stämpel som förkunnande att dessa brev skulle levereras med flyg. Mor började köpa mjölk och frukt utöver 1 kilo daal och 2 kilo vetemjöl som hon bakade till chapatis. Vi började få råd med guldkant på tillvaron. Efter någon ytterligare månad fick vi möjlighet att täcka taket så att det inte skulle sippra ned vatten när monsunregnet var som värst. Några år gick, pengarna som han hade lånat till biljetterna betalades tillbaka till släktingarna. Mor slapp sälja de smycken hennes föräldrar hade gett henne i hemgifte som en sista livlina.

När min far flyttade till Sverige, fanns det bara två vägar in till landet. En för flyktingar och en för de som hade anhöriga i Sverige. Någon tredje väg fanns det inte i praktiken. I teorin kunde han söka om arbetstillstånd om det kunde avgöras om han hade några speciella eller eftertraktade yrkeskunskaper. Det här skulle bedömas av människor som representerade andra människor som varrädda för att mista sina arbeten. Ungefär samma människor som senare skulle ställa sig utanför en fabrik och skrika ”go home” till andra arbetare från andra länder. Nu var saken den att min far inte hade några exklusiva yrkeskunskaper som ansågs speciella eller bristfälliga för den svenska arbetsmarknaden. Det enda han hade var två tomma händer, sin arbetsvilja och en överlevnadsinstinkt.

Priset för uppehållstillstånd 

Det min far gjorde för att få det åtråvärda uppehållstillståndet och arbetstillståndet var det många andra också gjorde i hans situation. Han vände sig till en person, och ingick ett skenäktenskap. En byteshandel inleddes: uppehållstillstånd i utbyte mot månatliga avbetalningar till hen som ställde upp som skenpartner.

Nu kanske några av er som läser texten vill rynka på näsan över min fars moral eller beteende. Menjag tror att det är den som är mätt i magen är den som också har råd att vara rik på moral. Det kan aldrig vara brottsligt för en människa att drömma, vilja och göra allt i dess makt för att livet ska bli bättre för hens avkomma. Man gör det man måste, ljuger, stjäl eller sätter sig på gatan och sträcker upp handen.

Men mitt syfte med den här texten är inte att argumentera för skenäktenskap eller synsättet att allt skulle vara tillåtet bara för att en människa är fattig och hungrig. Jag vill problematisera vår syn på vilken migration vi tycker är rätt och behjärtansvärd. För det finns något märkligt i vårt sätt att resonera kring vem som är en äkta flykting eller bra migrant. Vi tycker t.ex. att det är ok att folk kommer hit om de behöver fly på grund av politiska åsikter eller av torka eller orkan, men inte om man vill undfly den förnedrande och demoraliserande fattigdomen. Ibland tänker jag att det kanskehar att göra med att den flyktingen behöver vårt skydd och vår barmhärtighet, men kanske inte den som vill söka en bättre ekonomisk framtid.

Rörlighet skapar tillväxt

Kanske är en oreglerad migration en utopi men vi måste ändra vårt sätt att resonera kring migration och migranter. Och det inte bara för att vi ska vara goda medmänniskor, utan också om vi vill fortsätta leva det goda livet.

Sverige och Europa befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge där det enda vi kanske har att erbjuda är ett stort ”Theme park Europa” där besökaren kan äta gott, ekologiskt och långsamt, se byggnader eller leka viking, kelt eller romare. Vi behöver folk som kommer hit och bidrar med nyaverksamheter. Logiken är enkel: Vi gillar vår levnadsstandard, våra dagis vår skola, vår äldreomsorgoch våra fritidsgårdar, tillgängliga för alla. Hög social välfärd kostar pengar. Pengar skapas genom tillväxt. Tillväxt skapas genom rörlighet. Jag tror att Sverige mår bra av människor rör på sig, på samma sätt som jag tror att Norge mår bra av att människor rör på sig. Samma sak tror jag om världen och att dess framtida utveckling mår bra av människor rör på sig.

En sak vet jag med säkerhet: Jag mår bättre idag av min pappa rörde på sig än vad jag hade gjort om vi hade fortsatt vårt fattiga liv i Pakistan. 

Om Qaisar Mahmood 

Qaisar Mahmood, född 1973 i Lahore, Pakistan, är en svensk författare, verksam som kulturarvschef vid Riksantikvarieämbetet. I sin bok "Jakten på svenskheten" från 2012 berättar Qaisar Mahmood om sitt sökande efter den svenska identiteten.

Så skapar integration tillväxt

För att Skåne ska nå målet att bli Europas mest innovativa region måste vi bli bättre på att nyttja den potential som finns i samhällets alla delar. Vi måste säkerställa att alla grupper inkluderas och blir en resurs i arbetet med att stärka den skånska tillväxten. Frågan är dock hur vi kan veta att integration skapar tillväxt? Svaret på denna fråga är komplex och forskningen ger olika svar på frågan. 

Aktuell statistik visar att Sverige har ett stort sysselsättningsgap mellan personer födda i Sverige och utrikes födda. Särskilt låg sysselsättning har utrikes födda som har varit bosatta i landet mellan 1 och 10 år. Enligt OECD:s Territorial Reviews över Skåne (2012), är ungdomar, utrikes födda och kvinnor grupper vars kompetens i dagsläget inte nyttjas fullt ut. En paradox är dock att det finns brist på arbetskraft i flera branscher och företag i Skåne, samtidigt som många står utanför arbetsmarknaden. Frågan är vad denna paradox består i.

De demografiska förändringarna i Europa kräver ett inkluderande förhållningssätt, vilket konstateras i EU 2020-strategin, där en av de övergripande prioriteringarna är “inkluderande tillväxt”. Goda förutsättningar för företagande och bättre matchning på den skånska arbetsmarknaden för utrikes födda är förutsättningar för att fler ska kunna bidra till utvecklingen i den skånska ekonomin.

Nedan finner ni länkar till några rapporter om ekonomiska effekter avinvandring/integration. Det finns som rapporterna nedan bevittnar olika beräkningsmodeller av att mäta invandringens effekter på den ekonomiska tillväxten.

I nationens intresse

Klicka här för att läsa forskningsöversikten ”I nationens intresse” skriven av professor Jesper Strömbäck. I rapporten kartläggs forskningslitteraturen om invandringens konsekvenser för landets ekonomiska utveckling.

Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt

Läs rapporten "invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt". I rapporten diskuteras dels invandringens konsekvenser på olika samhällsområden, dels beskrivs olika olika internationella studier om hur vi kan mäta kopplingen mellan invandring och tillväxt. 

900 miljarder skäl att uppskatta invandring

Läs rapporten "900 miljarder skäl att uppskatta invandring" från Arena idé. I rapporten beskrivs och diskuteras invandringens effekter på de offentliga finanserna i Sverige 1950–2014.

Is migration good for the economy?

OECD har flertalet tillfället kommit ut med ekonomiska rapporter om migration och kopplingen till ekonomisk utveckling.Klicka här för att läsa rapporten "is migration good for the economy?" som diskuterar evidensen för hur invandring påverkar tre områden: arbetsmarknad, offentliga finanser samt ekonomisk tillväxt.

 

Demokrati & Socialt kapital – indirekta samband för tillväxt

För en region som strävar efter en hållbar tillväxt så bör det vara självklart att en jämnare representation av grupper i olika delar av samhället och på olika maktpositioner, i kombination med en gruppöverskridande tillit och känsla av gemenskap, är avgörande för regionens framtida utveckling.

Forskning kring betydelsen av deltagandet i samhällslivet och det sociala kapitalet mellan olika grupper i samhället för den regionala tillväxten är inte helt entydig. Sett över ett längre tidsperspektiv presterar länder och regioner som präglas av demokratiska fri- och rättigheter bättre ekonomiskt än dem som inte gör det. Över kortare tidsperioder är det i vissa fall svårt att se ett tydligt samband mellan å enda sida utbyggnaden av demokratiska institutioner, valdeltagande och föreningsliv och å andra sidan den regionala ekonomiska konkurrenskraften och tillväxten.

Det finns även en koppling till den föregående diskussionen om attraktivitetens betydelse för tillväxten. En frånvaro av socialt överbryggande kapital (kontakter och tillit mellan grupper i samhället) i kombination med en ojämlikhet när det gäller människors egenmakt – makten att själv påverka sin livssituation – skapar större risker för sociala konflikter och utanförskap i samhället. Detta i sin tur skapar en grogrund för ökad diskriminering och frågetecken vad gäller toleransen och öppenheten.

För regioner som strävar efter att skapa goda förutsättningar för en hållbar regional tillväxt är alla människors egenmakt och deltagande i samhällslivet en angelägen fråga.

Aktörer i den sociala ekonomin växer

Samtidigt finns det en mängd olika typer av aktörer som försöker att skapa en annan typ av delaktighet i samhällsutvecklingen – i den sociala ekonomin – och skapa förutsättningar för ökad integration och att den regionala utvecklingsstrategins mål inom detta område nås. I flera av faktarutorna i tidigare avsnitt har sådana exempel lyfts fram (se också faktarutan i detta avsnitt om Yallatrappan). Som första region i Sverige ingick Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne år 2010 en överenskommelse om sektorsöverskridande samverkan som ska bygga på principerna självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Exempel på planerade åtgärder inom ramen för överenskommelsen på området integration och mångfald är följande :

  • Tillsammans med statliga myndigheter på nationell och regional nivå, kommuner, den idéburna sektorn och näringslivet inventera, analysera och initiera utvecklingsinsatser rörande det sociala företagandet och härmed öka delaktigheten och minska utanförskapet.
  • Utveckla stödstrukturer för det samhälleliga entreprenörskapet i Skåne.
  • Utveckla former för frivillig- och volontärarbetet i Skåne inom den idéburna sektorns regi samt vid Region Skånes verksamheter.
  • Tillsammans med regionala och kommunala samhällsaktörer utveckla samarbetet med den idéburna sektorn kring etablering och integration av nyanlända ”flyktingar” i Skåne, men också av integrationen av människor med utländsk härkomst.

Överenskommelsen skickar en betydelsefull signal om att man i Skåne ser potentialen och möjligheterna för den idéburna sektorn att bidra till integrationsarbetet i regionen.

Det har skett en ökning av ideella föreningar under de senaste 20 åren, även om det för Skånes del planar ut någonstans runt 2005/2006. Skåne ligger där i paritet med Sverige och över Västra Götalandsregionen. En intressant jämförelse kan göras med Stockholm, som haft en högre nivå samt en något högre ökningstakt, i synnerhet de 3-4 senaste åren. Denna sektor är viktig eftersom demokrati och ekonomisk tillväxt är två av flera faktorer som bidrar till en positiv samhällsutveckling, och en viktig del av demokratin handlar just om deltagande. Dessa faktorer utgör dock ingen garanti för att samhället är välmående, har låg kriminalitet, effektiva institutioner och en välmående befolkning.

Det sociala kapitalet i Skåne ligger i mitten vid nationell jämförelse

En vanligt ytterligare förekommande förklaring i det sammanhanget är betydelsen av socialt kapital, det vill säga att individer, grupper och organisationer har investerat i resurser som bidragit till att utveckla sociala relationer som är goda. Begreppet innefattar bland annat sociala resurser, social trygghet, social delaktighet, medborgerligt engagemang, förtroende, tillit, delaktighet och gemensamma normer och värderingar. Socialt kapital underlättar gemensamt samarbete och blir därigenom en viktig aspekt när det gäller att skapa en god utveckling i en region.

Sverige rankas högt när det gäller socialt kapital. Folkrörelserna har lyfts fram som en förklarande faktor. Tilliten mellan människor kvarstår på en hög nivå trots att deltagande i rörelser i form av folkrörelser har minskat under senare åren. Förutom folkrörelser lyfts även den välfärdsmodell som valts: medborgarna bidrar med ”höga” skatter i utbytte mot ett system som levererar tjänster (skola, sjukvård etc.). Systemet bygger på en tillit till de andra skattebetalarna samt till de statliga organisationerna.

SOM-institutet genomförde i slutet av 00-talet en undersökning av det sociala kapitalet i Sverige. Baserat på denna studie gjordes en analys av regionala skillnader och eventuella förklaringsfaktorer till dessa skillnader. I studien slogs ett antal variabler samman och ett genomsnittligt värde för varje län togs fram, mellan 0-10. Till de län med en genomsnittlig grad av socialt kapital definierades de som hade 5,6 till 6,5 i medelvärde (Blekinge län, Gävleborgs län, Jönköpings län, Stockholms län, Hallands län, Örebro län, Kronobergs län, Östergötlands län, Västmanlands län, Kalmar län, Värmlands län, Uppsala län, Gotlands län samt Dalarnas län). De län som hade ett något högre värde, dvs. uppvisade medelvärden mellan 6,6 upp till 7,6, definierades som ”mellanlitare”. (Dessa län var: Västernorrlands län, Norrbottens län, Västerbottens län, Västra Götalands län, Skåne län samt Södermanlands län). Jämtlands län, slutligen, med 9,9 som medelvärde skiljde ut sig ytterligare. Skåne ligger alltså någonstans i mitten vad gäller socialt kapital.

Slutligen kan det vara värt att lyfta den studie Tillväxtanalys genomförde för några år sedan, nämligen att det förefaller finnas ett visst positivt samband mellan socialt kapital, entreprenörsanda och offentlig sektors grad av engagemang i näringslivsfrågor och ekonomisk tillväxt. Att på olika sätt förstärka det sociala kapitalet och entreprenörskapssatsningar torde således vara en viktig insats också i ett integrationsperspektiv.

Att förstärka socialt kapitalt med hjälp av den sociala ekonomins aktörer 

Yalla trappan

Yalla Trappan är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ på Rosengård i Malmö. Målet är att skapa arbetstillfällen och ökad ekonomisk självständighet för utlandsfödda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Verksamheten omfattar servering, catering, syateljé, lokalvård och konferens. Idag har man 29 anställda.

Humankapital - ett direkt samband för tillväxt

En förbättrad matchning mellan kompetens och arbete i den Skånska ekonomin är verktygen för ökad tillväxt.

Begreppet humankapital omfattar flera aspekter som människors erfarenheter, utbildning, kunskap och kompetens, färdigheter och talang. En ökad och mer effektiv integration leder till att humankapitalet utnyttjas mer effektivt och att fler personer får möjlighet att arbeta och utvecklas inom det yrke man har kompetens för och själv har valt. Begränsningar i form av till exempel diskriminering, bristande validering av kompetens och exkluderande rekryteringsprocesser riskerar att leda till ett ineffektivt utnyttjande av humankapitalet. Det manifesterar sig genom att många personer sysselsätter sig med yrken de är överkvalificerade för eller får gå arbetslösa.

Humankapitalet har förändrats radikalt sedan 1950-talet

Skåne kännetecknades på 1950-talet av att vara en region vars arbetsmarknad starkt var präglad av den stora jordbruks- och livsmedelssektorn, samt av tillverkningsindustrin och textilindustrin. Alla relativt väl spridda i Skåne. Den strukturomvandling som på allvar påbörjats under 1960-talet inom jordbruket slår igenom slutgiltigt under 1970-talets första hälft. Också inom andra viktiga sektorer förändras arbetsmarknaden, till exempel inom tillverkningsindustrin. Regionens drygt 1,2 miljoner invånare är idag mycket ojämnt fördelade, vilket också avspeglar arbetsmarknaden. Längs kusten, mellan Ängelholm och Trelleborg och någon mil inåt land, bor cirka 900 000 av invånarna. Något hårdraget kan man säga att Malmö och Lunds position stärkts i linje med den utveckling som kan ses generellt, nämligen att universitetsorter i högre grad tenderar att bli tillväxtorter.
Sedan 1990-talet har det skett en förvandling av arbetsmarknaden. Inom den tillverkande industrin arbetar i dag ca 20 procent. Andelen av Skånes befolkning i arbetsför ålder som har högskoleutbildning har ökat starkt sedan 1990 talet. Idag har ca 37,4 procent högskoleutbildning. Fortfarande förekommer regionala skillnader (utbildningsnivån är till exempel lägre i regionens nordöstra och sydöstra delar).

Humankapitalet viktig för innovation

En viktig faktor för att skapa innovation är de människor som finns i den kreativa klassen. Richard Florida – som myntade begreppet – har i sin forskning argumenterat för teorin att storstadsområden med hög koncentration av högteknologi, konstnärligt verksamma personer, ett stort inslag homosexuella och en grupp som han beskriver som "high bohemians" står i samband med en hög nivå av ekonomisk utveckling. Florida menar att den kreativa klassen alstrar en öppen och dynamisk miljö, som i sin tur drar till sig fler kreativa personer liksom affärsverksamhet och kapital. Han menar att en stad nyskapar sig bättre genom att vara tilldragande för talanger av hög kvalitet än genom att ensidigt fokusera på infrastrukturprojekt som sportanläggningar, spektakulära byggnader och shoppingcentra. Florida fick, i synnerhet i början av 2000-talet, ett stort genomslag utanför akademin, hos planerare och policymakare. Samtidigt som Florida naturligtvis har poänger, så är det minst lika viktigt att hela tiden komma ihåg den kritik som riktats mot Florida, bland annat att det han egentligen visar är att utbildningsnivå är betydelsefull för regional tillväxt.

Utbildningsnivån har breddats och höjts sedan 1950-talet

Vid 1950-talets början bedrevs i princip endast högre utbildning vid fyra lärosäten i Sverige: Uppsala, Lund, Stockholms högskola och Göteborgs högskola. Vid Lunds universitet studerade exempelvis knappt 3000 personer 1950 (varav 28 procent kvinnor) av ca 16 000 totalt i hela Sverige (I dag studerar 47 700 individer och antalet anställda är ca 7500). Det högre utbildningsväsendet har sedan 1950-talet förändrats – bl.a. för att näringslivet redan under 1950-talets mitt började efterfråga akademiskt utbildad arbetskraft. Först 1977 tillkom Kristianstad Högskola och 1998 bildades Malmö Högskola - en viktig kunskapsnod, bl.a. genom sin inriktning som en del av Malmös industriella förändring. För att ytterligare sprida den högre utbildningen i regionen så finns flera lokala filialer etc., bl.a. Campus Helsingborg som är kopplat till Lunds universitet.

Humankapitalets förändring handlar om såväl utvandring som invandring

Invandringen till Sverige kan under perioden delas in i tre faser. Den första inträffade i slutet av andra världskriget, 1945-60, då invandringen främst utgjordes av flyktingar från länder i kris efter kriget. Dessa kom främst från Baltikum och östeuropeiska stater.

I en andra fas hade Sverige framför allt mycket arbetskraftsinvandring eftersom arbetare behövdes till industrin och till offentlig sektor. Dessa invandrare kom framför allt från övriga Norden eller länder inom Europa. 1969-70 var en topp i denna fas av arbetskraftsinvandring som sedan avtog då fackföreningarna krävde restriktivare lagar. Efter detta var man som invandrare tvungen att ha uppehållstillstånd, arbetstillstånd och någonstans att bo innan man fick komma till Sverige. Från 1972 invandrade därför nästan bara nordiska arbetare eller personer med familjeanknytning som skäl.

Den tredje fasen som startar någonstans runt 1980 och sträcker sig fram till idag består främst av flyktingar från länder utanför Europa. Under perioden 1984 och framåt har antalet asylsökande ökat från ca 5 000 per år, till 24 804 år 2012. Under slutet av 80-talet invandrade människor från framför allt Iran, Chile, Libanon, Polen och Turkiet. Efter Jugoslaviens sammanbrott i början på 90-talet och efterföljande konflikter flydde många till Sverige. En kraftig ökning av immigranter till Skåne har skett under 2000-talet. Detta mönster avspeglas även i figur 6, där vi kan se att andelen utrikes födda ökat relativt snabbt i Skåne från mitten av 90-talet och framåt. Stockholm har dock fortfarande störst andel utlandsfödda i befolkningen.

Utrikesföddas representation skiljer sig åt mellan olika sektorer

En fråga kopplad till integrationen på arbetsmarknaden och hur de utrikesföddas kompetens tas tillvara rör om det finns skillnader mellan olika sektorer av arbetsmarknaden. Utrikesfödda är relativt välrepresenterade inom tjänstesektorn samtidigt som motsatt förhållande råder inom tillverkningsindustrin. Skillnaden mellan sektorerna har också ökat sedan den ekonomiska krisen. År 2007 var utrikesföddas representation inom de båda sektorerna väldigt snarlik. Men därefter har gruppens representation inom tjänstesektorn ökat stadigt till att år 2012 befinna sig på en nivå som är nära utrikesföddas representation i befolkningen totalt sett. Skillnaden blir dock ännu större om man tittar på utrikesfödda inom de båda sektorerna i hela landet.

Det finns också skillnader mellan utrikesföddas representation i offentlig respektive privat sektor på kommunnivå i regionen. Andelen utrikesfödda är större inom privat sektor än i offentlig sektor. Det är endast i tre av regionens kommuner som utrikesfödda utgör en större andel av de anställda inom offentlig sektor jämfört med privat sektor. Dessa kommuner återfinns högst upp till höger i figur 9 och är Burlöv, Landskrona och Malmö. De två kommuner där den största skillnaden i andelen utrikesfödda sysselsatta i privat respektive offentlig sektor är Bjuv (17 % i privat respektive 12 % i offentlig) och Kävlinge (13 % i privat respektive 7 % i offentlig). Skillnaderna kan möjligen förklaras av att fler enklare arbetstillfällen erbjuds inom privat sektor i vissa kommuner, men det kan också tolkas som att den privata sektorn är bättre på att se och rekrytera utrikesföddas kompetens. Oavsett vilka skäl som ligger bakom så är skillnaden intressant och om den offentliga sektorns arbetsgivare kan inspireras av den här typen av skillnader, eller av goda exempel från den privata sektorn, finns det utrymme att höja den totala förvärvsfrekvensen hos utrikesfödda i regionen.


Stora utmaningar men också möjligheter

Det kan vara av intresse att notera att Sverige för ett par år sedan fick nya regler kring arbetskraftsinvandring som öppnar gränserna för den som vill komma till Sverige för att arbeta. I en artikel i Sydsvenska Dagbladet konstateras att av de 2500 som kommit till Skåne utanför EU är mer än en fjärdedel högutbildade. Det handlar om personer som arbetar som dataspecialister inom IT och telekom, eller som ingenjörer eller arkitekter på skånska företag. Om 1950-talet var arbetskraftsinvandringsperioden 1.0 så kanske detta är ett exempel på 2.0 – hur Skåne så att säga blir en del av den internationella kampen om att locka hit kompetent talang. 
I den bostadsmarknadsanalys som Länsstyrelsen i Skåne nyligen genomfört ’”Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 – Rösten från andra sidan planket” sammanfattas den internationella in- och utflyttningen enligt följande: ”Skåne hade en utrikes nettoinflyttning år 2013 på 5 979 personer(inflyttade från utlandet 16 182 och utflyttade till utlandet 10 203) vilket kan jämföras med 6 181 personer 2012 (inflyttade från utlandet 15 885 och utflyttade till utlandet 9 704). Invandrarna är den grupp som under de senaste åren stått för den största delen av Skånes folkökning.

Samtidigt har sysselsättningsgraden hos utrikesfödda under lång tid varit lägre än för inrikesfödda i Sverige och Skåne parallellt med att arbetslösheten bland utrikesfödda är högre. Detta, i kombination med att mer än en tredjedel av sysselsatta, utrikesfödda akademiker har lågkvalificerade yrken, indikerar en bristande integration på arbetsmarknaden. Det tar också lång tid för nyanlända att få sin kompetens och sina erfarenheter värderade. Regionen är med andra ord segregerad. I exempelvis Rosengård uppgår andelen utrikesfödda till mer än 80 procent idag. Området får ett stigmatiserat varumärke i hög arbetslöshet, sociala problem etc. En ytterligare dimension av integrationen i Skåne handlar om att ett antal kommuner motsätter sig flyktingmottagning. Som vi kan se i figur 6 så avviker Skåne från de andra storstadsregionerna i den bemärkelsen att regionen sedan början av 1990-talet haft en något högre ökning av antalet utrikesfödda. Det ineffektiva utnyttjandet av det humankapital som finns i regionen representerar en möjlighet för ökad tillväxt. Många branscher rapporterar att den kompetens man söker saknas i regionen. Men i flera fall finns kompetensen redan här, det är bara det att den inte synliggörs tillräckligt effektivt. Med exempelvis effektivare matchningsprocesser samt en snabbare och mer effektiv validering av kompetens och erfarenhet kan den stora humankapitalreserven i regionen bidra till ökad tillväxt och samhällsnytta för hela regionen. Om sysselsättningsfrekvensen bland utrikesfödda i regionen skulle komma upp i samma nivå som för inrikesfödda skulle produktionen uttryckt i BRP stiga med omkring 10 procentenheter.

Baserat på en prognos om Skånes befolkningsutveckling beräknas regionen vara i behov av en invandring på 6 000 – 7 000 personer i arbetsför ålder för att bibehålla försörjningskvoten konstant jämfört med 2014. Fram till 2022 rör det sig om över 50 000 personer som regionen har behov av. Det är dock viktigt att poängtera att den här beräkningen baseras på att dessa 50 000 personer också är sysselsatta och inte bidrar till försörjningsbördan under perioden.

Så här arbetar man i andra delar av landet

Det är alltid viktigt att lära av goda exempel även från andra håll. Kommuner runtom i Sverige har strävat efter att förbättra integrationen på många olika sätt. Ett exempel är Södertälje kommuns arbete för att integrera de många personer som man tar emot från andra länder, exempelvis Irak och Syrien. Kommunen tar emot flest antal flyktingar i Stockholms län sett till antal kommuninvånare. Under mitten av 00-talet inledde kommunen ett aktivt arbete för att förändra varumärket Södertälje och visa på möjligheterna med invandringen snarare än att betona utmaningarna. ”Vi bemannar Sverige” blev mottot. Genom det egna bolaget Telge AB inleddes bland annat samarbete med Manpower för att starta Manpower Telge Jobbstart – ett public-private partnership för att hjälpa långtidsarbetslösa och nyanlända till arbete. Resultatet av partnerskapet är nära 900 personer i sysselsättning sedan 2009. Beräkningar gjorda av nationalekonomen Ingvar Nilsson visar att detta sparat kommunen och samhället 40 miljoner kronor i uteblivna kostnader i form av t ex försörjningsstöd, ohälsa och andra utanförskapsrelaterade kostnader. Sedan 2013 ägs Manpower Jobbstart till 100 procent av Manpower.

Inom ramen för projektet och bolaget Telge tillväxt har man i nära samarbete med det lokala näringslivet och kommunens parkförvaltning arbetat för att få långtidsarbetslösa ungdomar (däribland många med invandrarbakgrund) i sysselsättning. Även den satsningen har gett goda resultat och genererat stor uppmärksamhet nationellt och internationellt. Kommunens inköpspolicy inkluderar ett beaktande av sociala klausuler vid upphandling – vilket innebär att förfrågningsunderlag kan innehålla krav på leverantörens sociala hänsynstagande. Ett annat exempel är ett samarbete med PEAB där kommunen och byggbolaget enades om att låta anställa ett antal nyanlända med byggteknisk kompetens för att bygga bostäder. En gemensam framgångsfaktor för de bolag och insatser som startats och genomförts i Södertälje tycks vara ett nära samarbete mellan kommunen och det lokala näringslivet där man i partnerskap satsat på att göra Södertälje mer framgångsrikt och attraktivt.

Nacka kommun är en av landets föregångare vad gäller implementeringen av kundvalssystem i flera delar av den kommunala förvaltningen, 3 miljarder av de 4 miljarder som kommunen omsätter årligen omfattas av kundvalssystem. Det omfattar även arbets- och företagsnämndens ansvarsområden, varav arbetsmarknadsinsatser är ett betydande område. I Nacka arbetar man väldigt tydligt utifrån ett individperspektiv, med individuella bedömningar av individers behov och önskemål. Arbetsmarknadsinsatserna omfattar i första hand personer med försörjningsstöd eller arbetslösa som ännu inte har rätt till särskilda insatser på arbetsförmedlingen. Utrikesfödda är en av de prioriterade målgrupperna.

En inledande bedömning görs för att etablera individens nuläge och eventuella kompletteringsbehov för anställningsbarhet/egenförsörjning. Därefter sker vägledning till de omkring 50 olika utbildningsanordnare (benämns experter) som levererar tjänster inom sfi, vuxenutbildning och kompletterande arbetsmarknadsinsatser. Ersättningen till dessa anordnare från kommunen utgår genom en jobbpeng som ”följer med” varje individ. 70 procent av ersättningen till experterna betalas ut inledningsvis, resterande 30 procent betalas ut om och när individen uppnår sysselsättning.

Kommunen pekar på sjunkande arbetslöshet och minskat försörjningsstöd som indikationer på att modellen fungerar väl. De bästa och snabbaste resultaten uttryckt i form av sysselsättning för individen har uppstått i de fall då experterna haft ett tydligt och utvecklat samarbete med arbetsgivare. Ett exempel är en anordnares samarbete med Keolis, som tar emot 20 personer åt gången för bland annat bussförarutbildningar och som dessutom prioriterar utrikesfödda.

Nacka och Södertälje kommuner har valt två olika vägar – Nacka har valt kundvalssystemet och Södertälje har arbetat mycket med public-private partnership och projektverksamhet. Men en gemensam framgångsfaktor för båda kommunerna har varit nära kontakter med näringslivet vilket för många utrikesfödda resulterat i sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden.

Att utveckla humankapitalet handlar inte bara om universitetsutbildning 

Boost Rosengård

Projektet drivs av idrottsklubben FC Rosengård, med finansiering från Europeiska Socialfonden och medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Malmö Stad. Målgruppen är unga 18-29 utan arbete, främst långtidsarbetslösa. Projektet syftar till att stärka och motivera unga arbetslösa att komma i arbete eller återuppta och fortsätta studier. Verksamhetens fokus ligger på en målgrupp med en komplex problematik bakom arbetslösheten, som inte är direkt arbetsmarknadsrelaterad. Arbetssökandet är för dessa personer mer än en fråga om matchning mot befintliga arbetstillfällen. Fullständiga betyg och utbildning saknas ofta. Många har haft svårigheter under gymnasietiden, med exempelvis svåra familjeförhållanden, kriminalitet, inlärningssvårigheter o.s.v. 

Utgångspunkten är ett holistiskt perspektiv på individen, med dagliga möten för att lära känna, bygga tillit och identifiera specifika hinder. Stödet utformas individuellt, inom ramen för tre spår: arbetsmarknad, studier och hälsa. Inom arbetsmarknad finns insatser som coachning och workshops, samt företagskontakter och rekryteringsstöd. Inom studier kan projektet bl.a. hjälpa till med förberedelser för att läsa upp gymnasiebetyg på Komvux. Hälsa kompletterar alla insatser och innebär frivillig motionsträning samt tillgång till KBT-handläggare.

Uppstart Malmö

Uppstart Malmö är en icke vinstdrivande stiftelse grundad 2011. Samarbetar med ett 60-tal företag och Arbetsförmedlingen. Malmö Stad bidrar med driftsfinansieringen. Verksamheten riktar sig till företag med mellan 5-50 anställda, som har betalande kunder och en ambition att växa. Företagen finns främst i branscher som inte är kapitalintensiva, d.v.s. företrädelsevis tjänstesektorn.

Syfte och bakgrund: Privat-offentlig samverkan i syfte att skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa. 
Initiativet kommer från näringslivet och bygger på enskilda företags engagemang och vilja att bidra till en positiv stadsutveckling. Företagen som går in i verksamheten stöttas ekonomiskt av ett investerarnätverk samt med ideella erbjudanden om stöd kring marknadsföring och juridik. Matchning sker med långtidsarbetslösa som hänvisas via Arbetsförmedlingen. Framgångsfaktorn kan sägas vara det näringslivsnära arbetssättet, som gör att företagen kan bidra efter sin logik – samtidigt som utmaningar i gränslandet mellan näringsliv och politiken/det offentliga hanteras av personer som förstår båda kulturerna och kan undvika att misstänksamhet kring incitament och motivation uppstår mellan parterna. Intresse för att sprida modellen finns i flera kommuner och arbete har påbörjats i Landskrona, Helsingborg och Eslöv.

Innovationsförmåga - ett direkt samband för tillväxt

Nya idéer och innovationer skapas ofta genom att människor med olika bakgrund möts. Utifrån ett sådant antagande bör det vara självklart för de flesta att en ökad mångfald på arbetsplatsen och i det vardagliga livet har potential att främja kreativitet och idéskapande och bidra till stärkt innovationsförmåga. Med det inte sagt att en ökad mångfald per automatik leder till fler innovationer och ökad tillväxt. 

De flesta studier som undersöker integrationens och mångfaldens effekter på innovationsförmågan baserar sig på studier av företag och organisationer. Dessa studier har kunnat visa att mångfalden ger tydligast positiva effekter på kunskapsintensiva arbetsplatser och att tillväxtföretag i större utsträckning än andra framgångsrikt har dragit nytta av mångfalden. De positiva effekterna inkluderar ökad konkurrenskraft, kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet. Eventuella negativa effekter kan också härledas från forskningen, som till exempel ökad risk för konflikter på arbetsplatsen till följd av en ökad heterogenitet. Vissa kan ha svårt att acceptera nya idéer och vara vana att arbeta på ett visst sätt vilket kan skapa konflikter och försämrad sammanhållning på arbetsplatsen. Dessa negativa effekter avtar vanligtvis med tiden och kan dessutom motverkas genom ett medvetet och strategiskt förändringsarbete.

Samtidigt som forskningen visar att effekterna av ökad mångfald i organisationer kan vara både positiva och negativa så innebär samhällsutvecklingen, både ur ett regionalt och globalt perspektiv, att mångfaldsfrågan kommer att bli allt mer angelägen för många företag och organisationer att arbeta aktivt med för att kunna fortsätta konkurrera. Fler och fler produkt- och tjänstemarknader är globala. Produktionsprocesser och värdekedjor berör i växande omfattning flera olika länder och kulturer. Arbetskraft rör sig friare över världen. Den demografiska sammansättningen hos befolkningen förändras. För att konkurrera effektivt och trovärdigt om både kunder och arbetskraft och stärka den egna innovationsförmågan och konkurrenskraften så kommer det sannolikt att bli allt viktigare med exempelvis inkluderande rekryteringsprocesser och främjandet av en öppen och tillåtande attityd vad gäller personer med olika bakgrund och erfarenheter.

Från jordbruk och tillverkning till tjänsteindustri

Skånes näringsliv på 1950-talet kännetecknas av dubbelhet. Å ena sidan råder det under denna period högkonjunktur inom vissa branscher. Å andra sidan påbörjas den strukturomvandling av exempelvis livsmedelsindustrin som pågår ännu idag. Under 1950-talet inleddes vidare en nedgång av antalet fabriker i Skåne. Detta blev särskilt tydligt på den landsbygd där industrin representerades av exempelvis ett enda mejeri, ett tegelbruk etc. När företag fusionerades och driften upphörde saknade många småorter helt industri. Exempelvis stängdes den sista gruvan 1981 (lokaliserad i Bjuvs kommun). 

En annan sektor är textilindustrin, som i princip under 1960-talet försvann från regionen. I Malmö fanns ett av landets ledande textila kluster med företag som MAB och MYA, Malmö Mek., Tricotfabrik (ett dotterföretag till förstnämnda), AB Malmö Strumpfabrik, Albert Keifers Strumpfabrik, AB Thure B. Wiberg, AB Svenska Skinnkläder, Fougstedts Klädes & Konfektions AB, AB Svenska Kappfabriken, AB Cewokappor, Konfektions AB Zober, AB Masterhand, Tornvalls Konfektions AB, AB Malmö Konfektion, AB Korsettfabriken Spirella samt fabriker för tillverkning av hattar, mössor och paraplyer. Även regionens övriga storskaliga tekoindustri - yllefabrikerna i Kristianstad, Furulund och Marieholm, Hälsingborgs Jacquard Väfveri AB, Schlasbergs Konfektionsfabrik i Landskrona, Junex fabriker i Skånes Fagerhult och Lönsboda med flera – är nedlagda. Tekoindustrin i Skåne består idag av några småföretag med specialiserad produktion.

Från 1970- fram till och med 1990-talet genomgår det skånska näringslivet flera kriser. Den kanske mest framträdande rör den stora varvsindustrin. Några exempel: på 1950-0ch 60-talet var varvsverksamheten i Malmö en av de största i världen. Under 1980-talet försvann den civila fartygsproduktionen från Kockums (Å andra sidan: detta skapade utrymme för den radikala stadsförnyelse som skett i Malmö sedan 1990-talet). På 1980-talet kom också Landskrona att drabbas mycket hårt av minskade arbetstillfällen inom sektorn. Det är för övrigt en av de största nedläggningarna av ett enskilt arbetsställe under efterkrigstiden i Sverige.

Fram till 1980-talet kännetecknades näringslivet fortfarande av en relativt låg andel kunskapsintensiv industri. Även om detta långsamt började förändras. Ett uttryck för denna förändring är skapandet av en av Sveriges första teknikparker eller Science Parks (Ideon i Lund) för att förstärka utvecklingen av högteknologiska branscher med forskningsanknytning. Ideon kan sägas vara en innovation i sig, en innovation syftande till att främja utvecklandet av innovationer.

Tjänstesektorn har ökat med ca 10 procent sedan 1980-talet och tillverkningsindustrin minskat med lika mycket när det gäller antalet anställda. Näringslivet förändras under denna period i bemärkelsen att ett antal nya kunskapsintensiva branscher förstärks, såsom Life Science och IKT. I synnerhet sker denna förändring i Malmö och Lund. Att vara innovativ och se nya branscher är emellertid ingenting nytt för regionen.

Arabic Game Jam 

Arabic Game Jam (AGJ) är ett spelutvecklingsevent som drivs inom Media Evolution City, mediebranschernas centrum för innovation och utveckling i Malmö. Bakom verksamheten står medlemsorganisationen Media Evolution, där bl.a. företag inom spelbranschen ingår. Själva eventet marknadsförs i första hand gentemot ungdomar 18-30 år med ett intresse för spelutveckling och kunskaper om arabisk kultur. Inga särskilda förkunskaper krävs, annat än intresse och erfarenhet av datorspel. Målgruppen för produktidéerna som tas fram är den arabisktalande marknaden. Utgångspunkten för konceptet är att bidra till affärsutveckling, socialt ansvarstagande samt att tillgodose framtida rekryteringsbehov.

Ett glapp på spelmarknaden har identifierats inom den arabisktalande världen, där efterfrågan på spel som svarar mot den egna kulturen, litteraturen etc. är stor AGJ är ett sätt att utveckla nya spelkoncept och samtidigt ge unga en lärorik och inspirerande möjlighet att introduceras för spelbranschen som framtida karriärväg. Eventet kan på så sätt bidra till att uppmuntra unga vuxna att söka utbildning och praktik inom spelutveckling.

Även inom företagen syns resultat, genom att nyskapande resultat väckt funderingar på spelkonstruktion och vilka man riktar sig till. På internationell nivå har nätverk med spelutvecklare och communities i arabiska länder börjat växa fram, men ytterligare arbete återstår för att utveckla koncepten vidare och hitta resurser för att ta fram prototyper m.m. Själva konceptet AGJ har väckt intresse i mellanöstern och förhandlingar pågår om att exportera konceptet. Intressant exempel på såväl att Skåne är en del av världen och världen av Skåne. Intressant också för att det är ett exempel på den innovativitet som funnits i regionen när det gäller media.

En innovativ region: exemplet media

Skåne har historiskt även varit innovativt i utvecklingen och introduceringen av nya media. Det var inte Stockholms-Tidningen med start 1898 som var den första svenska lågpristidningen, utan Skånska Dagbladet som startade 10 år tidigare. Och den första socialdemokratiska tidningen i Sverige var Folkviljan i Malmö som startade tre år före Social-Demokraten i Stockholm på 1880-talet. Skåne var, i mitten av 1950-talet, först med reguljär regional tv genom veckomagasinet Sydsvenska Journalen (1955-1958). Även den första föregångaren till den privata lokalradion startade i Skåne 1959 med Skånes Radio Merkur, senare Radio Syd (den så kallade piratradion). Kanske finns här en tradition i regionen – bland annat som ett resultat av att man varit närmare globala strömningar – som idag resulterat i såväl den satsning som gjorts på Malmö Högskola, som de verksamheter som vuxit fram inom mediasektorn – förstådd brett – och som bland annat manifesteras i klusterbildningen Media Evolution.

Samtidigt är tillverkningsindustrin fortfarande stor och flera av de företag som funnits med sedan 1950-talet är fortfarande verksamma, om än under annat namn eller under annat ägande. Livsmedelsindustrin är dock fortfarande mycket viktig för regionen. Ett annat exempel på strukturell omvandling är turismsektorn som under tidsperioden växer som en viktig del av regionens näringsliv och som delvis växer genom att andra branscher försvinner vilket möjliggör att landskapet som resurs kan utnyttjas på ett annat sätt.

Cirka 100 000 företag i Skåne

Totalt finns det i dag drygt 100 000 aktiva företag i Skåne. Ungefär 700 av dessa har mer än 50 anställda. Inom till exempel tillverkningsindustrin, transport- och tjänstesektorerna bedriver många framgångsrik export i Europa och övriga världen. Det finns också flera exempel på företag som en gång inlett sin verksamhet i Skåne och som sedan utvecklats till internationella storföretag, såsom exempelvis Tetra Pak, Gambro, Absolut Company, Sony Ericsson, Findus och Brio. 60 procent av den skandinaviska läkemedelsforskningen, och tillverkningen, finns i Skåne och på Själland i Danmark och för att nå önskade synergieffekter samarbetar dessa företag med forskare och studenter på universitet och högskolor samt med universitetssjukhusen i Öresundsregionen genom plattformen Medicon Valley Academy. Vi kan även konstatera att Skånes näringsliv är relativt diversifierat och idag inte lika känsligt för enskilda företags framgångar. Nedan visas att endast Stockholms län har en mer diversifierad arbetsmarknad. Större arbetsmarknadsregioner är vanligtvis också mer diversifierade.

I Landskrona och Malmö fanns, fram till slutet av 1900-talet, framgångsrika skeppsvarv som nådde internationell ryktbarhet. Kockums i Malmö och Karlskrona har fortfarande spetskompetens som fartygs- och ubåtskonstruktörer. 2002 fraktades Kockumskranen från varvsområdet i Malmö för vidare användning på en bilfabrik i Sydkorea. Kranen var en välkänd symbol för Malmö som industristad men idag har Malmö högskola och kunskapsföretag inom olika branscher ersatt, eller flyttat in i, de nedlagda verkstadslokalerna i olika delar av staden. Särskilt framgångsrika är de privata tjänsteföretagen inom bioteknik, medicinteknik, miljöteknik och IT.

Andelen företagare bland utrikes födda är något större i Skåne jämfört med riket. Exempel på utrikes födda företagare är naturligtvis många. Ur ett innovations- och samhällsperspektiv är självklart Herbert Felix ett intressant exempel. Han byggde upp ett mycket livskraftigt företag inom livsmedelssektorn – ett av många regionala exempel på hur denna sektor förändrats sedan 1950-talet – framförallt genom aktivt innovationsarbete.

De övriga skånska städerna har också utvecklats efter sina förutsättningar. Trelleborg och Ystad har mångåriga traditioner med färjetrafik för passagerare och gods till Tyskland (TT-line och Scandlines) och Polen (Polferries och Pol-Line AB/Unity Line). Trelleborgs hamn är den näst största i Sverige efter Göteborg. Från Ystad går även en katamaran till den danska ön Bornholm (Bornholmstrafikken). Helsingborg är en stor knutpunkt för sjöfarten. Här finns färjelinjer till Helsingör (Scandlines och HH-linjen) och Köpenhamn i Danmark och Oslo i Norge (DFDS Seaways).

Även Helsingborg är en av de största svenska hamnarna räknat i godsvolym och flera rederier har sina huvudkontor här. I de östra och nordvästra delarna av Skåne – Österlen och Bjäre – finns många fåmansföretag som driver gårdsbutiker, plantskolor, möbeltillverkning, konsthantverk, fiske, Rum & Frukost och övrig turistverksamhet. Utmaningarna för alla dessa branscher handlar i hög grad om att identifiera och utveckla starka positioner i globala nätverk och värdekedjor (eller på globala marknader). Internet är i många fall möjliggöraren, och företeelser som internetfinansiering, Big Data och molntjänster öppnar vidare nya innovativa utvecklingsvägar som kanske leder fram till morgondagens skånska storföretag.

Exempel på integrationens betydelse för entreprenörskap och innovation 

Herbert Felix

1874 började en fabrik i Eslöv att producera ättika för att familjer själva skulle kunna lägga in gurkor och rödbetor. I slutet av 30-talet började försäljningen svikta, men 1938 kom Herbert Felix med kompetens inom området från Tjeckoslovakien till Eslöv. Redan 1939 började han tillsammans med ättiksfabriken producera inlagda gurkor. Felix blev så småningom fabrikens varumärke och genom att arbeta nära odlarna blev Felix i början av 1950 talet störst i Europa på gurkkonserver. Andra produkter introducerades också, exempelvis potatismos till svenska försvaret som blev startskottet för flera succéer och under Felix ledning lanserades klassiska produkter som Bostongurka, smörgåsgurka och tomatketchup på plastflaska. År 2006 i november beslöt kommunstyrelsen i Eslöv att starta Herbert Felix Institutet. Institutet ska vara ett centrum för forskning, opinionsbildning och erfarenhetsutbyte inom integration och entreprenörskap. Källa: Hämtad från: http://www.felix.se/om-oss/historia/

Larsa Foods AB

Affärsidén är att importera matprodukter från Östra Medelhavet, bl.a. mejeriprodukter som saknats i det svenska utbudet. På så vis breddas sortimentet i matvarubutiker, vilket inte minst efterfrågas av nya kundgrupper som invandrat till Sverige och efterfrågar sina traditionella matvaror. Här ser man att vissa förutfattade meningar hos återförsäljare kan skapa hinder för att nå fram till kunderna. Företaget för kontinuerlig dialog med återförsäljarna för att de inte ska placera varorna i separata ”internationella” avdelningar, utan integrera dem i ordinarie mejerikylar etc.

Företaget har en stark mångfaldsprofil i personalfrågor och lyfter på sin hemsida fram att medarbetare från många länder och med varierande bakgrunder skapar ett unikt mervärde, i en dynamisk och internationell företagskultur med stark sammanhållning. Vid rekrytering ser man framförallt att det handlar om att hitta personer med rätt kompetens – där kraven på att kunna svenska inte behöver vara högre än en ”funktionell” nivå.


De innovativa miljöernas betydelse kommer att öka

I utkanten av Lund pågår bygget av European Spallation Source (ESS). Det blir ett världsledande europeiskt centrum för materialforskning som ska tas i full drift omkring 2020. I ett 600 meter långt, underjordiskt rör ska då protoner skjutas iväg mot atomkärnor. Vid träffen spjälkas atomkärnorna (spallation) och skickar i sin tur ut neutroner. De kan ledas vidare mot instrument, ett slags mikroskop, som med hjälp neutroner istället för ljus kan undersöka olika material. Ett intressant exempel på såväl attraktivitet som hur regionen positionerar sig i ett globalt innovationssystem inom ett specifikt kompetensområde.

Lund är känt som ett lärosäte sedan 1000-talet – då fanns det ett stort antal kloster och en latinskola här. Lunds Universitet grundades 1666 och är Nordens största samlade institution för forskning och högre utbildning. Andra kunskapsföretag i Lund är Lunds Tekniska Högskola, forskningsbyn Ideon och Universitetssjukhuset, som totalt sysselsätter ca 60 procent av Lunds invånare. När det gäller innovationer kan vidare konstateras att OECD rankade Malmö på en stark fjärdeplats som innovativ miljö i global konkurrens. Det finns flera forskningsbyar och innovationsparker i Skåne. Mest kända är Ideon i Lund, Medeon i Malmö, Campus Helsingborg och Krinova i Kristianstad.

Fler exempel på skånska innovationer 

Absolut Vodka

Lars Olsson Smith var brännvinskungen från Kiaby som gjorde sig en karriär i Stockholm genom att rena destillerad råsprit som gjorts på potatis. För att man skulle bli av med den illasmakande finkeloljan som fanns i spriten måste man filtrera spriten genom björkträkol. På 1870-talet började han arbeta med kontinuerlig destillation av spriten i kolonner i stället för att använda träkol. 1979 använde sig företaget Vin & Sprit av L. O. Smiths beteckning ”absolut” när de skulle lansera den nya produkten Absolut Vodka.

Von Platens "tysta kylskåp"

Von Platens kylskåp var ett verkligt genombrott. Principen ”kyla ur värme” går ut på att ammoniak förångas med hjälp av vätgas. Processen kräver värme som tas ur luften inne i kylskåpet. Hans kylskåp tog mycket mindre plats, var pålitliga och kunde gå på antingen el, gas eller fotogen. Dessutom bullrade de inte ett dugg.

Mjölkpulver

Näringsfysiologen Ninni Kronberg (1874-1949) från Gävle som efter en skilsmässa flyttade till Rydsgårds slott i Skåne, där hon experimenterade med mjölk. Här utvecklade hon sin alldeles egna metod för utvinning av mjölkpulver, så kallad spraytorkning. På den fick hon patent i en rad länder som Schweiz, Tyskland, USA och England. Det svenska patentet kom 1937. Jordbruksdepartementet klassade Ninni Kronbergs uppfinning som så viktig att den belönades med ett statsunderstöd på villkor att ett svenskt företag använde sig av metoden. Den svenska mejerinäringen var avvisande.

Ultraljud på människor

Den förste som började använda den här tekniken för att undersöka människor var fysikern Helmuth Hertz i Lund. Från början var syftet med hans forskning att utveckla en oblodig metod att undersöka hjärtat enligt önskemål från kollegan och läkaren Inge Edler. Först i Sverige med ultraljudsundersökning för gravida var Malmö Allmänna Sjukhus 1972.

Tetra Pak

När självbetjäningsaffärerna etablerades på 1950-talet behövde man ha förpackade varor. Mjölkflaskan av glas blev första steget men den var tung och opraktisk. Ruben Rausing på förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing funderade på att ”slå in” mjölken i papper. Kollegan Erik Wallenberg fick idén om en förpackning i form av en pyramid, en tetraeder och Rausings fru Elisabeth kom på lösningen att fylla på tetrorna under mjölkytan. Steriliserad mjölk kunde nu förvaras och transporteras utan kyla vilket gjorde Tetra Pak till en stor framgång över hela världen.

FlyMo – den svävande gräsklipparen

Sommaren 1959 lyckades den första luftkuddefarkosten, en s.k. Hovercraft, sväva över Engelska kanalen. Karl Dahlman ägde ett företag, Dahlmans Klippo på Kulladal i Malmö, där han tillverkade motordrivna gräsklippare. fabriken hade han redan 1953 konstruerat Europas första rotorgräsklippare. Det var en utmärkt gräsklippare, men hjulen tryckte ned gräset. En gräsklippare som kunde sväva som hovercraften vore modellen! Alltså gjorde han en modell.

Vinterdäck

Världens första vinterdäck lanserades av Trelleborgs gummifabrik redan1950. Däcken fungerade inte bara bra i snö. Den framgångsrike tävlingsbilisten Grus-Olle Persson vann Midnattssolsrallyt med de nya däcken, och filmbolaget Wiafilm upptäckte under en färd genom Kameruns öknar att däcken även fungerade bra i ökensand.

Tandstickan

Snickaren Henning Eklund tog kontakt med två professorer på tandläkarhögskolan i Malmö, Bo Krasse och Hilding Björn. De var intresserade av att hitta någon som kunde göra tandstickor i lagom mjukt trä.
Stickorna har blivit en svensk exportprodukt och Henning Eklunds snickeri ett stort företag, TePe. Fortfarande är det mycket hantverk när tandstickorna tillverkas. Först måste träet, björk och lind, ha torkat under minst ett år för att vattenhalten skulle bli den rätta. Därefter sågas ut små klossar av perfekt trä ut. Snedvuxet eller ojämnt trä kasseras. Det får bli bränsle till fabriken.

Källa: Skånes muséer

http://www.skane.com/sv/innovationsformaga-ett-direkt-samband-for-tillvaxt

Så skapar vi tillväxt i Skåne

Skånes mångfald är lösningen för tillväxt och utveckling. För att Skåne ska nå målet att bli Europas mest innovativa region måste alla grupper i samhället inkluderas och blir en resurs i arbetet med att stärka den skånska tillväxten.

Skåne har en femtedel av befolkningen som är födda utomlands och har sina rötter i sammanlagt 193 länder och har olika bakgrunder, erfarenheter, kompetenser och nya synsätt. Studier som undersöker integrationens och mångfaldens effekter har visat positiva effekter så som ökad konkurrenskraft, kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet.

I OECD:s Territorial Review av Skåne 2012 konstateras att migranter till Skåne antingen kommer att bli en börda eller en tillgång på lång sikt. Vilket de blir avgörs till stor del av hur arbetet utvecklas gällande begränsningar i form av diskriminering, bristande validering av kompetens och exkluderande rekryteringsprocesser d.v.s. faktorer som direkt motverkar Skånes utveckling och tillväxt. Därför är det viktigt för Skånes framtid att fler personer får möjlighet att arbeta och utvecklas inom det yrke som de har kompetens för och själv har valt.

Kort sagt, i Skåne utnyttjas inte hela den potential som finns tillgänglig. Skånes utrikes födda invånare är en möjlighet för Skåne att på sikt klara av kompetensförsörjning och bidra till högre tillväxt. Med andra ord: bättre integrationsprocesser är en nyckel för Skånes fortsatta utveckling generellt, i synnerhet i ett tillväxt- och arbetsmarknadsperspektiv.

Tobias Schölin

Näringslivsutvecklare 

Region Skåne Näringsliv

http://www.skane.com/sv/sa-skapar-vi-tillvaxt-i-skane